Sommaren kan få en att fastna vid TV:n. TV8 visar dagligen ett avsnitt av Morden i Midsomer vid sextiden. Vet inte hur lämpligt det är, barn kan ju råka zappa. Nej förresten, de kan de inte. De kan nog inte med fjärrkontroller som inte har en Youtube-knapp och isåfall kan de bara den knappen. Morden i Midsomer har ganska många avsnitt och det finns något med konceptet som får en att uthärda med saker som kanske inte är så jättebra, t ex karaktären John Barnaby, ursprungliga Barnabys, Toms, kusin som lämpligt nog skulle kliva in när skådespelaren John Nettles hade gjort sitt. John spelas av Neil Dudgeon och är ju lite för mycket av en spelevink, jämfört med den ursprungliga hårdhudade Tom med den bistra uppsynen men med en vag men kännbar brittisk glimt i ögat. Hursomhelst fick jag häromdagen se ett sådant fantastiskt avsnitt: Destroying Angel, säsong 4, avsnitt 2 från 2001. Fantastiskt avsnitt! Det har blivit lite av seriens signatur att någon by i Midsomer har ett väldigt specifikt särintresse som manifisteras genom en förening eller ett evenemang och det är där det händer. I Destroying Angel är de flera spännande element: svampplockning, dockteater och bågskytte! Men det är så klart inte just det som gör avsnittet så bra. Det är de färggranna karaktärerna, att manuset leder gåtan till att bli svårare och svårare, så pass att Tom Barnaby vid tillfällen tappar hoppet. Det finns flera otroliga scener. Som när svampkännaren Colin inför en förgiftad torrt brittiskt redogör för vilket helvete som väntar. Eller som när Tom Barnaby efter ännu ett mord åker på nattpass med pyjamas under jackan. 10 poäng.
Jag antar att det går att att plugga på lite och hitta fler guldavsnitt och se dem sena sommarkvällar.
Men som jag skrivit tidigare. Barnaby, den riktige eller den senare, borde så klart ha gjort det bättre. Nästan alla deras fall slutar i massmord. Uppklarandeprocenten är så klart hög, men de borde med lite aggressivare metoder ha klarat upp 100 mord möjligen, inte 100 massmord.