Nattens promenad till tretton grader och en klar och lite ljus himmel efter midnatt ger smak för sommaren. Gräset har klippts för första gången och det doftar av grönskan återtåg i den fuktiga luften. Förbi passerar en i kortärmad skjorta, en annan i sommarklänning. Det är förlossning för alla människor som under nio månader burit bördan.
Sommar är det enligt SMHI när dygnsmedeltemperaturen är över 10 grader 5 dagar i sträck.
Foto: fotoakuten.se
Även om det inte är särskilt klimatsmart eller respektfullt mot de som lider av vattenbrist, charmas man en aning av umeåstudenten som effektiviserade sitt eget liv genom att varje morgon lägga fyra potatisar i en kastrull i diskhon och låta hett vatten rinna hela dagen, så att potatisarna var fina och klara när studenten kom hem från skolan på eftermiddagen. Slöseriet var dessvärre så omfattande att kvartersvärden snart kontaktade studenten och the happy days were gone.
Det är ett härligt exempel på vad regler och styrmekanismer kan göra, eller snarare vad människor kan göra när sådana saknas.
Ibland händer det att bilar kör av vägen. Det kan bero på halka, sladd i gruset utanför vägbanan, ouppmärksamhet från dagdrömmeri till sömn eller oförmåga på grund av rus.
Idag såg jag en tant gå av vägen. Till hennes försvar var det en liten spricka i asfaltskanten, som förmodligen kom som en överraskning. Som hastigast var hon i diket och vände. De må väl vara hänt, ingen skada skedd. Men det värsta är, tänkte hon, om någon bevittnade detta missöde och såg sig omkring oroligt, samtidigt som hon försökte fortsätta att gå som om ingenting hänt. Just när hon upptäckt mig händer, lustigt nog, ungefär ett nytt liknande debacle. Jag håller masken och hon går bestämt vidare.
Ibland, eller snarare ganska ofta, liknar jag en apparat med blott en onoffknapp. Först, när jag är på, händer allt och därefter, när jag är av, händer inget. Visst vore det trevligt med mellanlägen, men det är nog ganska nyttigt och bra att kunna stänga av också. Bara man ser till att ibland vara på också.
Eurovision Song Contest är det enda levande integrationsprojektet i Europa. Länge leve ESC!
(När man nyligen botaniserat i 1900-talets väpnade storkonflikter är det trots allt glädjande att skåda gemenskapen.)
(Läs mer om ESC 2009)
Har läst lite generellt om andra världskriget inför morgondagens arbete. Hitler är ju galen på ett delvis spännande sätt, lite som en bondskurk, eller – det är väl bondskurkarna som är lite som Hitler. Till sin personliga nackdel uppvisade han ju en omåttlig megalomani. Det är ju rätt meningslöst och samtidigt ändå spännande att fila på kontrafaktisk historia, men vad hade hänt om Hitler nöjt sig Belgien, Nederländerna och Frankrike som man enkelt besegrade tidigt i kriget? Sedan tidigare hade han ju annekterat både Tjeckoslovakien och Österrike, samt delar av Polen. Om Hitler hade avstått från att gå till anfall mot Storbritannien och sedermera också Sovjetunionen, och istället låtit situationen mogna – vem vet vad som hade hänt då? Sannolikt hade Storbritannien agerat på sikt, men med lite diplomati hade Hitler kunnat få ryssarna på sin sida. Och vad hade hänt då? Kanske hade det som sedan blev det kalla kriget avgjorts militärt “för länge sedan”!
Som tur är, om man nu får säga så efter alla miljoner döda, så fanns det ingen måttlighet i Hitlers planer.
Om man ska tro den “electoral compass” som Aftonbladet länkar till:
http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/euvalet/2009/electoralcompass2009.html
Moderaterna är partiet närmast mig. Helt obegripligt sett till vad jag svarade på undersökninges frågor. Sannolikt beror det på att jag inte har något emot EU-projektet i stort.
Med några millimeter till godo undkom min farfar döden i Lapplandskriget 1944-45. Detta efter att ha träffats av granatsplitter i huvudet.
Därmed kunde han skaffa ett större antal barn, varav ett såg till att producera mig.
Som de säger i klicheorgierna i sport-TV: Det gäller att ha marginalerna på sin sida.
Runt midnatt, natten till idag, upplevde vi en jordbävning.
Jag märkte detta förstås. Första tanken var att huset håller på att spontanrasa. Men sedan tänkte jag nog att grannarna fick rundgång med maxbas på extrem volym, eller att en amerikanare med stor motor stod precis utanför fönstret. Det avtog och försvann efter ett tag. Tänkte inte mer på det.
Det visar sig emellertid när man läser tidningen idag att det var ett jordskalv som mätte 3,0 på richterskalan, med epicentrum 60 km från Umeå, ute i Bottenviken.
När vi var unga brukade jag och Tomas köpa en kebabrulle och varsin stor flaska cola. Sedan satt vi i mitt rum och såg på TV hela kvällen. Shitload of shit-days kallade vi det såsmåningom.