Läser som bekant religionsvetenskap under våren. Idag var det tentamen och på distanskurs innebär det ofta någon form av hemskrivning. Skulle skriva en vetenskaplig artikel på 4-6 sidor och jag kan ärligt säga att det är det sämsta jag någonsin skrivit – i alla fall relativt sett till kapaciteten. Det var besvärande och smärtsamt att lämna in. I en tid av utbildningsväsendets förfall finns det dessutom risk att jag ändå klarar mig. Det vore än mer genant.
Känslan påminner om förnedringen på det första seminariet jag deltog i 1998, då jag inte riktigt visste vad som väntade och blev fullständigt förnedrad. Bourdieu hade kunnat få rätt: en klassresa från samhällets lägsta sociala skikt till akademisk framgång är svår. Istället tog jag på allvar revansch terminen därpå, då snarare i lag med Bourdieu.
Förnedring upphöjt i tre. Men därefter kan det bara gå åt rätt håll igen.