Kategorier
Personligt

Oferta del mes

Kategorier
Kultur

999

Kent är tillbaka med en riktigt schysst kentlåt, särskilt slutfasen är magnifik på klassiskt kentvis. Dock är det ju ingen singel som kommer att mörda i radiobruset, men vem fan bryr sig om det?

Videon är raskt ihopsatt med anledning av att bandet tackade nej till att spela en förkortad version hos Skavlan och ändå hade hunnit repa och hyra in folk och utrustning.

Text finns på kent.nu.

Kategorier
Kultur

Album 10

Kent har tagit in på ett slott i södra Frankrike för att spela in lite grejor, som blir grunden för det tionde albumet. Trevligt!

Kategorier
Spaning

Fler novembertecken

  • Julmust
  • Helt plötsligt är du i mp3/kent-mappen igen
  • Skifta till vinterdäck, eller vänta lite till?

Kategorier
Kultur

En nagel som gror

Kategorier
Kultur

Kent-covers

Fram tills det att Caroline Wallin Perez jazzade till Kent har samtliga försök till tolkningar varit pinsamma. Det är många som försökt och tragiskt misslyckats med Utan dina andetag, inte ens hos Wallin Perez är den riktigt bra. Ännu lite sorgligare är Erik Linders försök till mord på låten, för att inte tala om tjejgänget Fairytales insats. Sämst är den själatorterande sörja som slank in i örat när jag hörde att någon tolkat Utan dina andetag i “dansbandskampen” i  lördags och sökte upp det på SVT Play. Nå, Lisa Nilssons Disney-version från sommarens kungabröllop får godkänt.

Idag vände det totalt! Det handlar inte om Utan dina andetag, men det här är en cover som gör mig, och förmodligen vemsomhelst, lycklig:


Årstaskolan Stockholm – Kunskapshubben
Kategorier
Kultur

Det har hunnit bli oktober, nu fryser gräset och går av

Kategorier
Kultur

Kent – En plats i solen

Helt plötsligt kom det en ny skiva från Kent och den hette En plats i solen. Jag köpte den och började lyssna. Första lyssningen var som vanligt inget att lita på, jag har alltid blivit förskräckt och sett slutet framför mig, för bandet alltså. Så också denna gången: Glasäpplen som inleder skivan är också lite monoton i versen, innan den så småningom vaknar till liv och blir vackert njutbar.

Men det var dock inte läge att ge upp, för jag hade ju redan hunnit lyssna på singlarna Skisser för sommaren (en härlig lättsmält dänga) och Gamla Ullevi (en dansant radiolåt), och gillat dem.

Idag är En plats i solen i mina ögon en av Kents bästa skivor. Som helhet är den klockren, den känns stringent, saknar svaga punkter och består av lagom långa låtar som ger en lagom lång helhet.

Efter Glasäpplen fortsätter skivan i högt tempo med Ismael, en ganska typisk kentlåt av idag, med elektronisk bas, men med sedvanligt skön melodi. Sedan trallas det vidare med Skisser för sommaren, och en klockren inledningstrio är komplett. Det svänger vackert i drygt 13 minuter.

Då är det dags för den något långsammare Ärlighet, respekt, kärlek. En fin vers och en refräng där Jocke Berg får understöd av en liten manskör. I övrigt ett ganska konventionellt arrangemang. Det något långsammare partiet fortsätter sedan med Varje gång du möter min blick, som är så plågsamt vacker i versen att det känns i hela kroppen, inte minst tack vare bakgrundsklagosången. Refrängen är mer rakt på sak och fastnar direkt.

Mot det svängiga hållet igen: Ensam lång väg hem, låter inledningsvis som något vi hört från Kent tidigare. (Och dessutom blir Flen omnämnt än en gång i Bergs låtskrivande!) Men sedan, och framförallt i andra versen, tar det fart på allvar. Outrot med “det blir en ensam lång väg hem”  och, tack för det – ett gitarrsolo, är mycket bra. Team building följer upp – en lätt asymmetrisk, men otroligt vacker låt, innan det är dags för Gamla Ullevi.

Minimalen är en tämligen intressant produktion, då den första och andra versen har helt olika arrangemang. Den första är konventionell med gitarrplock, medan den andra är svårt synthig. Två identiteter, som man lär sig att tycka om.

Skivan avslutas sedan med en schlageraktig ballad, Passagerare. Rebecka Törnqvist är med och sjunger duett i refrängen. Musikaliskt får jag vibbar av en viss operasnutt som jag ännu inte kunnat peka ut.

Helt plötsligt är den slut och man får börja om. Fem plus, getingar, stjärnor eller vadhelst.

Kategorier
Kultur

Sommartema med Jocke Berg

Tidigare har bloggen uppmärksammat en plötslig återkomst av bob hund iform av EP:n Stumfilm. Plötsligt på jobbet får jag sms från kamrat Sandman som frågar om de nya kentlåtarna, in på http://www.kent.nu och kolla, och visst: den 30 juni släpps skivan En plats i solen. Idag släpptes också två av låtarna som en dubbelsingel, Gamla Ullevi och Skisser för sommaren.

Skisser för sommaren känns hitintills som en mycket trevlig sommarlåt. Ganska lättsam och okomplicerad text, lite tralalala och upprepningar. Och rätt så svängigt gung. Och gitarrerna låter som gitarrer! Ja tack!

Gamla Ullevi är mer som övriga nutida låtar med syntharna vid rodret. Hade kunnat vara med på förra skivan Röd. Men den känns relativt lättillgänglig också.

Bland de trogna fansen kommer säkert spekulationerna gå om en ny säljasinsjälskiva för att tjäna lite deg. Lite som Vapen & ammunition. Inte minst nu, när de goa gubbarna hamnat på en egen Singstar-skiva också.

Kategorier
Kultur

Jazzkent

Vem kunde tro att det skulle bli lätt att rimma på Uzbekistans huvudstad Tasjkent? Men det blev det: Jazzkent.

Vad är då jazzkent? Jo, det är Carolina Wallin Peréz. I våras flirtade hon med oss kentanhängare (och anhängare av melodiös jazz) genom att på MySpace släppa en “förstasingel” Pärlor i en ganska angenäm version. Nu i höst har fullängdaren Pärlor och svin släppts och finns att avnjuta på Spotify. Trevliga jazziga tolkningar av blandat gods från Jocke Berg (och Martin Skölds) kompositioner. Ingen festfixarskiva förstås, men mysigt en grådaskig höstkväll som denna.

http://www.myspace.com/carolinawallinperez