Kategorier
Samhälle

Frihetens pris


Foto: CC BY-ND Some rights reserved by sierragoddess

Filosofen Torbjörn Tännsjö skriver i DN Debatt[1] om varför det kan vara svårt för nordafrikaner eller andra ofria folk att skrida till verket med sina revolutioner. Tännsjö visar på tre huvudsakliga problem med att åstadkomma en folklig kupp:

  • Indoktrinering: Tännsjö tror själv inte vidare mycket på denna teori, men enligt den kan regimen indoktrinera folket rill att tro att sakernas tillstånd är det bästa möjliga, även om det inte alltid är jättebra.
  • Koordination: De som förtrycker består av ett mindre antal personer, men de är välorganiserade och beväpnade. De förtryckta är väldigt många och det är svårt att samordna insatserna.
  • Incitament: Att delta i en revolt är inte självklart för en individ, det är förenat med risker, klart större än att sitta kvar hemma och se på TV. Om revolten tar fart och folkets seger närmar sig, kan man glatt gå med i tåget och fira. Om det istället blir blodbad kan man skatta sig lyckligt som höll sig undan. Det finns alltså inte tillräckliga incitament för den enskilde individen att gå med i proteströrelsen.

Tännsjö menar att egyptierna hittade sin samordning trots att Mubarak stängt av Internet: de började samlas på torget. Den egoistiska utgångspunkten i incitamentsproblemet har slagits ur spel genom att folket känner sig individuellt tillräckligt inlåsta i förtrycket för att göra gemensam kollektiv sak av det hela, samtidigt som förtrycket upplevts som så stabilt att den knappast skulle upphöra av sig självt. Detta har sedan ytterligare förstärkts av att några modiga altruister gått i bräschen.

Egyptierna har skridit till verket, men än är det långt att gå.

Jämför med Kina 1989: demonstranterna hittade ett torg, de kände sig inlåsta i förtrycket och några gick i bräschen (t ex “den okände rebellen” som ställde sig ivägen för stridsvagnarna. Folkets befrielsearmé beordrades att skjuta skarpt och snart var revolutionen över med många civila dödsoffer (241 enligt regeringen, tusentals enligt andra källor[2]). Indoktrinerade eller inte, för enligt kinesisk historieskrivning och kinesiska sökmotorer på internet hände inget särskilt 1989, så är folket med på denna minnesförlust utåt sett iallafall. De som försöker driva opinion i opposition mot kommunistpartiet kan räkna med övervakning, husarrest eller i värsta fall fängelse. Så några altruister som går främst i ledet hjälper alltid inte.

[1] http://www.dn.se/debatt/allt-ar-skort-i-egypten-men-underbart-att-skada
[2] http://en.wikipedia.org/wiki/Tiananmen_Square_protests_of_1989

Kategorier
Samhälle

Nordafrika

It ain’t over until the fat lady sings brukar amerikanarna typiskt nog säga. Frågan är vad Barack Obama säger nu när Mubarak lämnat över landet till militären. Bara en sådan sak.

Men hursomhelst är det en spännande process att följa (bara gårdagens “chockbesked” och dagens 180 är intressant och visar sig i den uppdaterade artikeln nedan). Blir detta ett enskilt fall av eventuell förändring bland de ofria länderna i norra Afrika eller kommer förändringens vind blåsa över hela regionen framöver?

För ibland slås ju folkliga uppror ner och så blir det tystare än det var innan. Se bara på Kina 1989.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/blodbad-att-vanta-efter-mubaraks-besked

Kategorier
Samhälle Spaning

När kommer filmen?

Julian Assange framstår mer och mer som en klassisk bondskurk, en idealist av klassiskt snitt, som framförallt vill göra ett avtryck och bär självförhärligande drag. Att han i Sverige är misstänkt för sexualbrott passar profilen bra. När han nu dessutom troligen gömmer sig i Storbritannien leder tankarna in på MI6 och att hemliga agenter sitter i rummet bredvid och tjuvlyssnar med en tratt mot väggen.

Foto: Andreas Gaufer  Creative Commons Erkännande 2.0 Generisk

Nu pågår debatten om vilka konsekvenserna av Wikileaks avslöjanden kommer att bli. Enligt DN har omvärldens diplomatiska kontakter med USA minskat dramatiskt[1] och för att stoppa pinsamheterna tror man också att den amerikanska regeringen nu kommer intensifiera sina strävanden att börja kontrollera internet i en större omfattning[2]. Detta beteende kallar organisationen Reportrar utan gränser för en hetsjakt mot Assange och Wikileaks. Organisationen anser att det är iögonenfallande att liberala stater som Frankrike och USA agerar på sätt som påminner om den kinesiska linjen om yttrandefrihet.[3]

[1] http://www.dn.se/nyheter/varlden/usa-diplomat-ingen-vill-tala-med-oss-1.1221648 Hämtad  2010-12-05

[2] http://www.dn.se/nyheter/varlden/borjan-till-slutet-for-ett-fritt-internet-1.1221622 Hämtad 2010-12-05

[3] http://www.dn.se/nyheter/varlden/reporterorgan-fordomer-hetsjakt-pa-assange-1.1221451 Hämtad 2010-12-05