Kategorier
Spaning

In i mörkret

Imorgon kommer första snön, enligt prognosen dessutom med besked. Solen går ner vid halvfem och upp efter sju. Vi är på väg in i mörkret.

Jag verkar nästan helt ha slutat uppskatta vintern och mörkret: varför bor vi här, på denna svåra plats på jorden? Ingen sol och ingen värme på flera månader, varje år. Det är nu man önskar att man vore en svajig ny högskolestudent eller en ärrad pensionär, så att man gavs möjligheten att göra just ingenting. Fly in i filmer, spel, böcker, world wide web, slumra till och kanske äta en kebab med bröd i olika glödlampssken. Ett liv, där utomhus bara finns inom parentes.

Det läge som är här nu, är t ex så illa som det blir i Paris. När solens uppvisning nära polcirkeln krymper till ett par, tre timmar, så har Paris sol till klockan fem. Men så enkelt är det inte, det är kallt och eländigt även i Paris; så där ruskigt förmodligen så att man kanske trots allt föredrar ett snötäcke. Men snötäcket täcker inte hela skadan av det långa mörkret och den kommer med en kostnad av ännu längre kyla.

Kan vi förhandla med någon om att flytta vår operation till sol och värme?

Kan vi skapa ett mörkeruppehåll? Fem veckor semester börjar kännas lite 1900-talsgammalt, det är dags att nästa steg. Med mörkeruppehållet minskas spridningen av flunsor och åkommor, en välfärdssatsning.

Kan vi lägga hela samhället i en inomhusgalleria?

I väntan på lösningar; längtan till maj och det ständiga ljuset.

Kategorier
Spaning

Ett satans mörker

Klimatförändringar, naturliga klimatcykler – kalla det vad du vill: men det snöfattiga och slaskiga november är ett tungt slag i magen, ett satans påhitt. Det här mörkret är inte bara mörkt, utan det äter upp det ljus som finns. Att köra bil är som att köra helt utan strålkastare; den våta asfalten, den fuktiga luften och den blöta skogen dödar alla strålar.

Om det ändå kunde bli några minusgrader och ett ordentligt snötäcke, så skulle november inte vara en sådan usel månad.

mörkerNovember.

Kategorier
Personligt

Mörkret faller

Det är mulet ute, så nu klockan elvish om kvällen är det ganska mörkt. Sedan blir det ännu mörkare, innan det blir ljusare igen. Men det känns avlägset nu.

I mörkret körde en bil iväg med ett större släp. Fick minnen av sådana turer, på väg till något nytt i augustinatten. Härligt. Men när kommer man fram egentligen?

Känns som att jag har varit sjuk hela sommaren. Ovanligt dåligt utvilad bävar jag för att börja jobba, även om det är bara för några veckor.

Kategorier
Spaning

25 januari 16:10

IMG_20150125_161040

Det finns hopp.

Kategorier
Spaning

Mörker

Gräset är ganska grönt och det är inte särskilt kallt. Det regnar inte och snön känns mycket avlägsen. Vilken tur att det är mörkt som fan så att man vet att det är november.