Månad: februari 2015

Kategorier
Sport

En svår skidnöt

För det första får vi säga att det är en underbar svensk skiddag, när Charlotte Kalla krossade allt och alla och vann VM-guld på 10 km fristil, individuell start.

Charlotte Kalla
Marius Konrad Eriksen via Compfight

Men sedan, då:

Skidor kan tävlas i på många olika sätt: Korta (sprint) eller långa (distans) lopp, klassisk eller fri (skate) stil eller båda, masstart eller individuell start eller jaktstart baserat på resultatet av ett eller flera tidigare lopp.

Men det mest omdiskuterade är kanske masstart eller individuell start. Nostalgiker som följt skidor länge är ofta emot masstarter och föredrar den klassiska ordningen att man skickas i väg en och en, gör sitt eget lopp och den som har bäst tid vinner. Vid masstarter skickas alla iväg samtidigt och den som först kommer i mål vinner. Den senare varianten  gillas främst av TV-bolag på kontinenten, sägs det. Det blir tydligare och mer spännande. På minussidan finns det vanliga fenomenet att en stor grupp av åkare först söndagsåker i 90% av loppet innan de tar i och tävlar på slutet. Särskilt herrarna gör sådana lopp, medan det i damernas lopp kan göras ryck tidigt som håller hela vägen. Individuella starter känns ärliga då söndagsåkningen förlorar i betydelse, men å andra sidan kan det bli som idag – att guldkandidaterna startar på olika tider – den ena med lätt snöfall och den andra med omfattande snöfall. Och dessutom är det en smula trist när världsmästaren åker på upploppet och det inte är helt klart om den vunnit. Det är verkligen en svår nöt att knäcka, men förslagsvis ska kortare lopp ha masstart och längre lopp kan ha individuell start.

Och det här då:

De så fantastiskt framgångsrika norskorna hade en sämre dag idag. En bom i smörreboden, sades det. Det verkade knappt besvikna, de bara konstaterade faktum och siktade på revansch snart. På sätt och vis fint förstås, men det känns också väldigt tydligt att de är lite mätta på framgång. Hade Kalla slutat 31:a med kass vallning hade hon kokat och gråtit om vartannat. Men förmodligen bryr sig de framgångsrika norskorna inte om platserna utanför pallen och gav upp – de såg knappast trötta ut i mål. Hade Kalla haft skitskidor hade hon ändå krigat och kanske slutat på nionde plats.

Kategorier
Samhälle Spaning

Politiskt deprimerad

Det har gått några tre år sedan Maria Sveland konstaterade sig vara politiskt deprimerad i den då hatiska diskursen.

Undrar vad hon känner idag? För ingen kan väl påstå att det blivit bättre, snarare sämre.

Då tyckte jag att det var en bra spaning och sympatiserade med hennes känsla, men jag tror att jag först nu förstår, eftersom jag känner så på riktigt.

Det finns liksom ingen mening med att diskutera och debattera saker. Folk tycker olika och kan inte mötas, kan inte bemöta varandra med annat än sina egna åsikter (i bästa fall) eller hat (i sämsta fall). Alla är kränkta, alla är offer – förutom möjligen de riktiga offren.

Kategorier
Samhälle

Negativ ränta – satsa på offentlig konsumtion

Riksbanken sänkte styrräntan till -0,1% och hoppas nu att köpfesten ska komma igång och driva upp priserna (och tillväxten, även om konjunkturen knappast kan anses vara alltför låg).

Min bild av nationens tillstånd är att gemene man inte har något behov av konsumtion.* Räntorna är låga sedan länge, samtidigt som skatten på arbete sänkts i två mandatperioder. De flesta har vad de behöver och de som inte har det är förmodligen diskvalificerade av girigbukarna på banken. Situationen tycks helt klart vara utom Riksbankens kontroll. Det enda räntesänkningarna nu leder till är att bostadspriserna drivs upp och bankerna gör ännu större vinster – är det verkligen dit vi vill skicka hundratals miljarder av vårt överskott , som hade kunnat användas till något vettigt.

Staten har då ett verktyg kvar för att påverka ekonomin, nämligen statsbudgeten. Eftersom gemene man har det mer än gott ställt kan man gott och väl höja flera skatter, t ex höja skatten för alla som tjänar över 30 000 kronor. Skattehöjningarna ska sedan användas till riktade insatser mot underbetalda kvinnodominerade yrken, som lärare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Skulle dessa få någon ytterligare tusenlapp i lön skulle efterfrågan på varor och tjänster och inflationen ta fart. Staten behöver också göra riktade insatser på upprustning av järnvägar och bostadsbyggande av allmännyttiga hyresbostäder i städer som lider av bostadsbrist. Ge sysslolösa ungdomar en genväg in i arbete i dessa branscher.

Med något åtstramad budget i hushållen kommer bostadsmarknaderna kylas av och risken för bubblor minskar. Samma effekt har byggandet av hyresbostäder.

Eller så fortsätter vi och blundar och hoppas. Innan bubblan spricker har bolånen säkert ökat med en miljon i genomsnitt och bankerna och dess ägare hunnit suga ut befolkningen lite till.

* Att missnöjespartier gör succé och det alltmer öppna rasistiska hatet tar sådant utrymme i en situation där vi har det så här pass bra är anmärkningsvärt. Vi har råd att ta emot flyktingar och vi skulle ha råd med en ännu bättre integration.