Det gick ungefär som väntat i valet.
Som många andra förundras jag över att SD fördubblade sin väljarskara av medelålders outbildade män som tröttnat på mainstreammedia och utgår från Flashback och Fria Tider som sanningssägare (som tidigare skrivits hjälper tidningarna inte till, när de låser in sina webbsidor i olika plusvarianter). Nationalismen är begriplig (man ser ju fotboll emellanåt), vi-och-dom-broderskapet lika så (man ser ju hockey emellanåt) och t o m en viss osäkerhet inför det okända, steget innan ren främlingsfientlighet, kan ses som en mänsklig reaktion – det är lättare att förstå och förutse representanter för den egna kulturen, än andra. Men att det ska bli den ledande principen för ens politiska hållning är för mig så oerhört främmande. Dagens verklighet är tyvärr värre än så. På de nämnda sajterna är språkbruket idag rent rasistiskt, ständiga fördömanden utifrån förutfattade meningar utifrån etnicitet. I nästan alla diskussioner och kommentarer kring nyheter, samhällsfrågor, media och t o m relationsfrågor finns etnicitetshetsen ständigt närvarande och oemotsagd. Rasismen och antifeminismen är normaliserad, för dessa forum ytterst politiskt korrekt. En gång var Flashback en smältdegel för allehanda åsikter, idéer och en slags yttrandefrihetens yttersta utpost, men nu är det i huvudsak ett rasistiskt skithål. Min bedömning är att det inte finns så många machograbbar kvar att locka till sig, så särskilt mycket större än nu lär Sverigedemokraterna inte bli, men de etablerade partierna har givetvis ett stort ansvar för att börja arbeta med integrationsfrågor på allvar.
Idag har Stefan avfärdat Jonas, pratat förtroligt med Åsa och Gustav och återigen sträckt ut en hand till Jan och Annie. De sistnämnda håller fast vid den falnande Alliansen vars ledare Fredrik fallit och saknar naturlig efterträdare. I och med valsegern kommer Stefan införa praktikplatser på fritids, medan Åsa och Gustav sätter dit förhöjd skatt på fossila bränslen, och förutom höjd restaurangmoms och ytterligare någon höjd skatt på de som tjänar mest kommer det att se ut ungefär som vanligt. Trots att politiken i de flesta avseenden är sig lik, kommer Jan och Annie att välja käbbel framför stabilitet och vi går mot nyval efter årsskiftet. En halvmesyr till vänstervind som snart avtar för att kanske upphöra helt. Nya gamla moderaterna, kristdemokraterna och sverigedemokraterna i en konservativ regering lagom till alla hjärtans dag?
