Taggarkiv: spel

De potentiellt obegripligt dyra skitspelen

1993 köpte jag spelet NHL 94 till Super Nintendo. Det kan ha kostat 399 kronor kanske.

(Här insåg jag att min poäng i rollen som konsument faller lite, för så småningom följde den obegripligt lättillgängliga pirattiden, dvs, jag minns inte riktigt vad jag köpte och vad jag utvärderade för eget bruk(?).)

Jag fick spelet Half-Life i födelsedagspresent av någon, kan det rent av ha varit Höök? Han kanske betalade 299 kronor året efter release.

Man kunde köpa Photoshop med studentlicens för, säg 1999 kr.

Ja, ännu 2011ish köpte jag premiumversionen av något mobilspel för 29 kronor för att slippa reklam.

Klart och betalt.

Sedan kom NHL 95 och du fick fundera om du behövde det också eller om det fick vara. Half-Life 2, Grand Theft Auto: Vice City, Photoshop 5, Office 2003 kom som nya erbjudanden.

Idag är Photoshop ett abonnemang, helt odrägligt dyrt för en som vill använda det sju gånger per år. Då hade jag gärna suttit med ett sju år gammalt Photoshop och redigerat bilder. Det är bara att glömma.

Men värst är en del mobilspel, som uppvisar följande eländiga karaktäristika:

  1. Du kan/måste betala för att kunna uppnå bra resultat
  2. Det är möjligt att betala hur mycket som helst
  3. Spelet är löjligt dåligt

Jag har snöat in mig i ett fotbollmanagerspel. Det spelet är inte värst, då det inte är löjligt dåligt, men det är alltså fullt möjligt att lasta in pengar och köpa sig framgång. Jag vägrar och försöker överleva på de belöningar man får. Ett sätt att få belöning är att testa andra spel, vilket också är orsaken till att jag provat några av de värsta spelen:

Coin Master. Spelidén är att man ska rulla en enarmad bandit och vinna monopolpengar för att bygga upp sin by. Dra i spaken 15 gånger, vinn 100 000, bygg en staty, fortsätt dra, vinn lite och skaffa en panda till din by. Den enda charmen är väl att man kan attackera andra, vilket sker genom att den enarmade banditen landar på tre yxor. Då får man förstöra element i någon annans by och rätt vad det är så är det någon som förstör din. Som vanligt är det inte spelets valuta som används till att spela på den enarmade banditen utan det ska man ha spins till. Rätt vad det är får du ett erbjudande: Special Offer 50 spins och $2M för 59,95 kronor. Skulle inte tro det, va. Men värst är att på de försäljningsrutor som dyker upp erbjuds alltså köp av paket till priser upp till närmare 2000 kronor! Kan det vara någon som har köpt det paketet? Ett barn, måhända. För 2000 kronor får du åtminstone tre premiumspel – titta på spel från några år tillbaka och du får säkert åtta spel. Spel som har en idé och som du efter inköpet äger och kan utvecklas i. Istället för att betala potentiellt svinmycket pengar för att trycka på en knapp och låta slumpen avgöra resten av din framgång. Det är i dessa lägen mina socialistiska horn växer fram och kräver statlig reglering.

Så frågan är om jag i mitt fotbollmanagerspel skulle ha köpt tokens (så heter finvalutan där, ej att förväxla med dollar som också finns), t ex  de 30 tokens som jag fick genom att testa Coin Master, för säg 60 kronor. Kanske hade jag varit lyckligare då.

Topplistan: Bästa spelen till SNES

För att vara en innehavare till Super Nintendo Entertainment System (SNES), Nintendos 16 bitars spelkonsol, har jag nog spelat osedvanligt få spel. Har studerat ett antal topplistor* och det är just så pass att jag har material till en topptiolista. En sentida förälskelse är Donkey Kong Country 2: Diddy’s Kong Quest, som är minst lika snygg, fartfylld och välorkestrerad som sin föregångare, men som erbjuder är lagom mycket mer utmanande.

1. The Legend of Zelda: A Link to the Past
Mäktigt, mysigt och fantastiskt bra. Jag har inte engagerat mig i alla övriga Zelda-spel, allra minst i föregångarna, något mer i Ocarina of Time och Wind Waker, så utan att vara den mest fundamentala fanatikern säger jag ändå att det här är ett av tidernas bästa spel.

2. NHL 94
EA:s NHL-serie är trots GTA-serien och Counter-Strike förmodligen den som fått mig att stirra skärm i flest timmar, förmodligen i fler timmar än man vill veta. Och av alla spel i serien är det förmodligen just NHL 94 som fått flest timmar: det var ett spel vars efterföljare inte utgjorde någon förbättring, vilket gjorde att man spelade det i flera år. Inte förrän 1998-99 någon gång fick jag tag i en version som var lika spelbar, då på PC. (Ett hedersomnämnande måste ändå gå till Elitserien-tillägget till ett av PC-spelen, där Björklöven var med, även om de med all rätt var sämst.) Mitt favoritlag New Jersey Devils hörde till de sämsta i NHL 94 och därför var det lämpliga utmaningar ändå att spela ett slutspel, i conference-finalen gjorde alltid Kevin Stevens och Jagr (PIT) enkla mål, och än värre blev det i Stanley Cup-finalen när Trevor Linden (VAN), Jeremy Roenick (CHI) eller varför inte självaste Gretzky (LA) plötsligt var bättre än alla andra. I begynnelsen hände det också att vi simulerade Elitserien: Dallas var Björklöven och Boston AIK osv.

3. Super Mario World
Ett underhållande plattformsspel som håller än idag och som man har i ryggmärgen. Spelet bygger vidare på succén Super Mario Bros 3.

4. Donkey Kong Country 2: Diddy’s Kong Quest
Bygger vidare på allt det goda i DKC, men lägger till en gnutta utmaning och nyskapande miljöer.

5. Donkey Kong Country
Äntligen kom det ett annat spel än just Mario, som var skönspelat, glatt och trevligt. I jämförelse med den något mer kantiga Mario excellerade DKC i färg och något mer levande grafik. Musiken var också utmärkt.

6. Super Mario Kart
Ett inte alls så snyggt spel, men underhållande i lag. Ett första riktigt steg mot det sociala spelandet, antar jag. Om någon nu tog en stor ledning, har spelet en enastående förmåga att se till att den drabbas av en olycka och plötsligt är det jämnt igen. Men visst satt man ändå och nötte banor för att fila av någon hundradel här och där.

7. Pilotwings
Ett tidigt spel under SNES-eran, välnött hos familjen Holmberg och senare hos Meyer-brödernas farsa, som erbjuder ganska enastående flygkänsla, i synnerhet om man jämför med tidigare 8-bitarsförsök så som Top Gun där jag spenderade mer tid på att lyssna på vinjettmusiken (temat från filmen) än att strida (och gudförbannat så svårt det var att tanka planet med hjälp av ett tankplan).

8. Super Tennis
Har provat spela Super Tennis på sistone, men det är hopplöst gammaldags. Men den får en plats på listan tack vare minnet av hur roligt vi hade det i början av 1990-talet.

9. Tetris Attack
Är man två och kör mot varandra är det roligt! Men egentligen står inte spelet ut på något sätt från liknande varianter. Då tycker jag t ex att temat i Iron Stomach (Flash-spel) är mer nyskapande! http://www.globotix.com/game/42/Iron-Stomach.html

10. F-Zero
I likhet med Mario Kart var svävarracerspelet F-Zero föga snyggt, men ändå väldigt underhållande under mången kväll hos Holmbergs.

Så vilka spel har jag spelat, men som inte är med på topplistan? Super Mario All-Stars förstås, men det är ju gamla spel återutgivna. Super Soccer, det första fotbollsliret till SNES hade bröderna Holmberg. Minns någon sorts leksaksapplikation med Mario-temat där man kunde rita och göra musik: Mario Paint kanske? Har säkert glömt några.

Det mest fantastiska med dessa spel är att de är så komprimerade vad gäller data. Det handlar inte om några många kilobyte som i konsolerna omsätts i stor underhållning.

* Fler topplistor:
http://www.sydlexia.com/top100snes.htm
http://www.retrojunk.com/details_articles/1528/
http://www.retro-sanctuary.com/Top-100-SNES-Games-Page-1.html

Och så ses vi på lördag…

Svenska spels stryktipsetreklam om män som passerat bäst före datum och beter sig taffligt, men ändå får sin bekräftelse när ”hela Sveriges fotbollsklubb” samlas till lördag och kollar fotboll tillsammans under muntra former är fullständigt missvisande. 16:00 är ingen tid för sammankomster och de allra flesta spelare sitter snarare ensamma i mjukisbyxor, ser halvtaskig brittisk tjongfotboll och får sju, åtta rätt.

Stekande hett, rafflande skyfall

Natten till idag var näranog tropisk för att livet med miljonprogramstypisk ventilation ska vara plågsamt. Idag har det fortsatt med 30 grader i skuggan och minst en miljon procents luftfuktighet. Den enda drägliga platsen i mälardalsregionen är bilen med AC på inställd på 17 grader celsius. Utöver det har Lars-hund fått sitt första fästingbett, just ovanför ögat. Hoppas det inte blir något värre av det hela. Kom, höst! Kom!

Premier League, den engelska ligan, började denna stekhetalördag. Dock var inte favoriterna Arsenal i farten, de börjar istället med ett toppmöte mot Liverpool imorgon. Premiären till ära langade jag iväg ett stryktips och i halvtid såg det ut att bli sedvanliga 8-9 rätt. Men det gick bättre än så: om matcherna vore slut skulle jag ha 12 rätt och vara 3000 kronor rikare – isåfall min största vinst någonsin.

Matcherna är emellertid inte slut. Det ville sig så illa i Malmö att ett ihållande skyfall gjorde planen ospelbar och matchen avbröts i halvtid, då Malmö ledde med 1-0 mot Gefle. Reglerna säger att om matchen avbryts på detta sätt ska matchen spelas om. Man fortsätter inte från 1-0 och spelar andra halvlek, utan börjar om med 0-0. Mina 12 rätt gäller vid vinst för Malmö FF.

Försök nummer två sparkas av 16:00 på söndagen. Malmöseger ger mig 3000 kr, allt annat kommer nog att ta ner mig på 10 rätt i det reducerade system jag spelat. Imorgon är jag skaunepaug till 100%.

Spel med filmreferenser

Nu har spelet Heavy rain släppts från den franska spelstudion Quantic dream. Så snart det finns tid och möjligheter har jag för avsikt att tokspela det. Hur exakt det här spelet är upplagt vet jag ännu inte, men jag är ändå helt säker på att den är en höjdare. Detta baserat på Quantic dreams förra spel Fahrenheit från 2005.

Fahrenheit började med en scen på ett typiskt amerikanskt café i New York, några år in i framtiden. Huvudpersonen Lucas Kane går på muggen och får någon sorts anfall och dödar en person. Därefter är det upptill spelaren att välja: Ska man skrubba bort blodspåren? Gömma mordvapnet? Dra undan liket? Fly ut genom nödutgången? Gå och avsluta kaffekoppen och låtsas som inget? Inte nog med det, man får sedan ta kontrollen över de poliser som ska utreda brottet när det väl uppdagats. Givetvis undanhålls en del information, så att spänningen kvarstår, t ex var Lucas Kane gömmer mordvapnet, om man nu väljer att göra det. I Fahrenheit fanns det en naturlig drivkraft att faktiskt lösa brottet/fallet, både som Kane och som poliserna, för inte kändes Kane som en mördare.

Fahrenheit var i övrigt ganska stelt i styrningen. Många actionscener gick ut på att man medelst handkontrollen skulle trycka olika kombinationer av knapparna, kombinationer som passerar mitt i vyn, vilket ju gör att man inte kan njuta av bildspråket. Men den täta stämningen i spelet, ungefär som att vara med i en spännande thrillerfilm, räddar allt. Jag hade överseende med actionscenerna och njöt som tusan.

Heavy rain verkar bjuda på samma filmiska stämning. Spelets reklamfilm på TV och diverse klipp på nätet antyder verkligen på det. Det blir nog en investering framåt sommaren!

Grand theft auto-serien och Mafia är två andra spel som verkligen tagit vara på släktskapet till diverse klassiska filmkoncept, i synnerhet maffiafilmer. Båda dessa ger spelaren större friheter i miljöerna, men när man väl väljer att haka på handlingen är det många filmiska sekvenser, där det kommande uppdraget läggs upp. GTA spelen är fullmatade med explicita referenser, t ex redan i det första tvådimensionella spelet från 1997, går ett uppdrag ut på att det är en bomb på den buss man hamnat på och man får inte sakta ner för då exploderar den, precis som i filmen Speed (1994).

Att leva på spel

Läste i skvallertidningen Aftonbladet om en man som levt på trav i hela sitt vuxna liv. Inte på att köra häst, träna häst eller sälja korv på travbanan – utan på att tippa, eller ”spela på travet”. 

Jag spelar själv inte på hästar, men är ganska frekvent stryktips- och sportoddsspelare, dock med moderata insatser.  Dock har det gått så dåligt på stryktipset på senare tid att jag nästan övergett det. Bidragande är också att jag inte alltid haft tid att titta på fotbollen på den klassiska tiden, 16:00 på lördagar.

Jag började hursomhelst beräkna hur man skulle kunna överleva på spelandet. Här har jag ett par fantasiexempel:

Exempel 1 – Ackumulation 21-i-rad
Du satsar 500 kronor. Under en månad hittar du 20 stensäkra spelobjekt till ett odds på minst 1,20. Varje gång du vinner satsar du allt på nästa spel. Dvs, efter första spelet har du 1,20 x 500 = 600 och satsar dessa på ett nytt spel och efter den vinsten har du 1,20 x 600 = 720 osv. Antaget att du hittar hittar av 21 vinster i följd har du drygt 23 000 kronor, vilket skattat och klart är en mycket bra inkomst.  (Skulle man efter samma princip pricka av vinster på 30 objekt i följd har man ca 120 000 kronor).

För den oinsatte kan tilläggas att 1,20 är ett lågt odds, och indikerar ofta en klar favorit i en match. När Leksand möter Björklöven hemma i grundserien, är det troligt att Leksand vinner. Ett tips på Leksand ger ett lågt odds, t ex 1,20 gånger pengarna tillbaka, medan ett tips på Björklöven ger ett högre odds, t ex 2,80 gånger insatsen tillbaka.

Problem:
Om jag fick tippa 30 lågoddsare under en månad skulle jag säkerligen få rätt på åtminstone 20. Men även om oddsen är låga, sker det ständigt skrällar (det ligger ju i skrällens natur). Att faktiskt få 21 rätt i följd är väldigt svårt.
Ångesten. Efter tio raka vinster är man uppe i drygt 3000 kronor. Redan då börjar det nog göra ont att följa utvecklingen i det spelobjekt man satsat på. Om vi nu tänker oss att 23 000 kronor är målet, blir det än värre vid den 17:e insatsen, då den ligger 11 093 kronor.

Jag skulle vilja testa detta med lägre insats. Börjar jag på fem kronor så kan jag efter 21 rätt ligga på  230 kronor, eller efter 30 rätt: på 1200 kronor. Men tänk om det går hem! Vilken märklig situation isåfall: lättnad över att inte ha utsatt sig för det, men någonstans lär man gräma sig över att man inte har 23 000 istället. Troligare är, trots allt, att det misslyckas och då känns inte förlusten alls.

Exempel 2: Högfrekvensspel – 5/6-metoden
Ponera återigen att oddset ska vara minst 1,20.  Du lägger 100 kronor per spel och vid vinst har du plussat 20 kronor. Det innebär att du vid fem vinster har täckt för en förlust. Dvs, om du har 5 av 6 rätt går du +-0. Ponera vidare att du spelar på 24 objekt så kan ursprungshundralappen bli 580 kronor om du har alla rätt. Du har då fyra (inte betryggande många) matcher till godo för att trots allt ha den ursprunliga insatsen kvar. Det här systemet förutsätter att insatsen ska jobba om och om igen, och förlorar man något av de fem första spelen måste man låna pengar till systemet, eller så att säga, börja om.

Om man tror att man kan fixa 20 av 24 matcher (= 10/12 = 5/6) är det en lite säkrare metod än den ovanstående, men det tar längre tid att göra vinst. För att skapa en vinst på 15 000 kronor måste man ha en insats på 1250 kronor och träffa rätt på 60 objekt under en månad. Vinner man 5/6, dvs 50 av 60 spel, går man istället jämnt ut. I genomsnitt två säkra spel per dag i en hel månad låter förstås tufft.

Exempel 3: Trippelmetoden
Man kan ju i ett och samma spel spela på flera matcher. Ponera att vi väljer tre matcher med ett odds på 1,20. Oddset för trippelspelet blir isåfall 1,73. Man måste ha alla tre rätt för att vinna spelet. Trippelmetoden går att tillämpa på både exempel 1 och exempel 2.

För 21-i-rad metoden gäller precis samma förutsättningar. Men upplägget är annorlunda: 3 matcher x 7 spel = totalt 21 matcher. Alla rätt ger 23 000 kronor. Ett enda fel ger ingenting.

För högfrekvensspel blir vinster något högre om vi tänker oss att man ska tippa 60 matcher rätt, dvs 20 spel med tre matcher vardera. Den eventuella vinsten blir då 18250. Nackdelen är att man då bara får ha fel i tre av dessa 20 spel. Det vill säga, det räcker med att man har fyra fel – i fyra olika spel, för att man ska gå minus.

Exempel 4: Behärskad analys
Låt oss återigen sikta in oss på odds kring 1,20. Det innebär ju trots allt 20% ränta på pengarna, vilket ju är bättre än banken – om man får rätt alltså. Men det är ju skillnad på olika 1,20-objekt. Manchester United kan ge 1,20 hemma mot Fulham, men om Fulham har en god trend och Uniteds primadonnor, t ex Cristiano Ronaldo, verkar slitna, kan man tänka sig att den matchen inte alls är så jättesäker, men ändå trolig. Då kan man satsa 100 kronor. Vet man också att Arsenal till slut kommit igång och möter ett Hull med inget annat än äran att spela för, kan man ta tro på en målfest för Arsjavin och company, och därmed satsa 500 kronor.

I samtliga exempel här bör man förstås försöka ha en inblick i det man spelar, men det är kanske särskilt viktigt här (och på de sista spelen i första exemplet!).

I detta exempel avtar systematiken något, vilket kan göra att man börjar tokspela.

Slutsats
För att leva på spel, så att man får en inkomst som räcker till levernet och för nya insatser, måste man nog först ha en miljonvinst först, för att kunna satsa tillräckligt stora summor. Och då förhoppningsvis ha is i magen. Det är ju lätt att man snabbt försöker reparera förluster genom att satsa ännu högre. Det finns ju en klassisk spelidé inom rouletten som bygger på revanschism. Förutom att man kan spela på olika siffror kan man också spela på rött eller svart till två gånger pengarna. Idén är att satsa, t ex 10 kronor på svart. Vid förlust satsar man istället dubbla insatsen, 20 kr, på svart. Förlorar man igen, dubblar man insatsen igen, tills ”oddset klickar” in. När det än sker har man täckt upp förlusten. Men saken är den att sannolikheten att få svart är lika stor vid varje gång. Snart har man dubblat upp insatsen tills man inte har några pengar kvar.

Men dessa teorier är så pass intressanta att jag förmodligen kommer att sätta igång låginsatstester utifrån några av de ovanstående exemplen. Men mitt verkliga expertområde är Hockeyallsvenskan – där tror jag verkligen att jag över några veckor kan hitta ganska många säkra spel. Det är länge till september.

Misslyckad rad på oddset

Ibland lägger jag några tiotalskronor på odds och stryktips. Stryktipset har gått så dåligt det senaste året att det snart får vara. Tesen om att det snart måste vara min tur är bevisligen felaktigt formulerad.

Gårdagens snabba spel på ishockeymatcherna 16:00 visade också på trenden. Jag chansade på hemmasegrar i alla fem matcher. Det blev bortasegrar i alla matcher utom en, där det blev oavgjort. Tyvärr innebär det också att Skellefteå tog en seger och kan tillfälligtvis andas ut igen.

Nå, hursomhelst hade jag 10 rätt på stryktipset, vann härliga 24 kronor som återinvesterats i dagens Europatips. Den nya tesen angående drömmen om 13 rätt får helt enkelt vara att jag oftast kommer att ha 7-9 rätt, någon gång kan man ha tur och få 10-11, 12-13 kommer nog aldrig att hända.