Kategorier
Personligt

Stolen som brast

Ja, låt oss gå direkt till det, stolen som brast. Haha, inget vanligt fenomen antar jag. Om man inte är en notorisk överviktare sen 1996, kanske, men kanske inte ens då.

Jag har en kontorsstol som har många år på nacken. Hur många år det exakt är, det kan jag inte minnas, men ikväll brast den.

Ska man trots okunskapen spekulera, så gissar jag att stolen är minst 15 år gammal. Men jag kan inte ta gift på det.

Men idag brast den.

Låt oss säga att en typisk stol består av själva sitsen, ryggstödet och ett eventuellt armstöd.

Vad är det som har brustit? Jo, ett av de ganska rektangulära armstöden.

“Till slut blev vikten på vänstersidan en fredagkväll för tung.”

Inte när Lövens vinst rånades av förbundet 2020 eller förlusten i COVID-smitta 2021, eller den allmänna oturen mot 2022. Utan en hyfsat relaxad kväll i maj 2024. Det säger väl inte så mycket om mig, som om stolen som brast. Den var nog gammal. Den hade nog brustit vilken dag som helst, av vad som helst.

Nu kanske man kan hävda att den brast av kärlek. Det är inte illa det. I andra hand var det den oerhört höga åldern, vem vet.

Kategorier
Samhälle

Kliv, kliv, överlev

Läget är som värst just nu. Igen. Ökad smittspridning, restriktioner och ofriheter. Ännu ett berg att bestiga.

Kommer att tänka på skidåkaren Mathias Fredrikssons gamla mantra, när han skulle testa final climb i Tour de Ski, den ljusa idén att åka längdskidor uppför en alpinbrant. En bit in i stigningen är orken slut och han kan bara kriga och upprepa mantrat: kliv, kliv, överlev.

Skylten som förkunnar att det är 1,5 km kvar till mål brukar ge energi till sista rycket, men uppför slalombacken är metrarna långa. Det som ser ut som en målportal är ingången till upploppet och de sista 200 metrarna. Men han tar sig i mål och får pusta ut.

I coronabranten finns inga skyltar eller målportaler. Det är väl det som gör den än jävligare.

Och sett till hur smittsam den senaste varianten är, så känns restriktionerna i det stora hela meningslösa. Fyra miljoner barn och ca 1,1 miljoner familjer och 300 000 lärare och varianter t ex, och så resten av samhället som ändå ska fortgå, kommer så klart att se till att den som ännu inte har haft corona får sig en släng.

Kategorier
Spaning

Here comes Delta

Det har blivit mörkt om kvällen igen. Just ikväll ska väckarklockan ställas för första gången sedan det blomstrade och var ljust. Vardagen står i farstun och väntar ivrigt på att få komma in. Liksom Delta. Dags för smittspridning på arbetsplatser och skolor! Återstår att se vad det innebär. Storbritannien har i stor utsträckning öppnat upp och har under sommaren fått se kraftigt tilltagande smittspridning. Men nu när det gått en tid så ser man att dubbelvaccinerade har 98,5 % skydd mot död och ca 95 % skydd mot infektion. Siffror från Israel visade något liknande (länkar finns på Agnes Wolds twitter). Det kanske håller på att fara i rätt riktning.

Det finns annat som går sämre. Talibanerna tar över. Ekosystemen är ruckade på. Björklöven förlorade med 0-9. Arsenal förlorade mot nykomlingen, medan Tottenham vann mot mästaren.

Kategorier
Personligt

Tomma vårkänslor

Våren kom snabbt och bestämt i år. Med tanke på breddgraden och att det i ytterligare någon timme bara är mars, kommer det att komma bakslag, men på en varm och solig tiodagars blev vägarna bara och snön sjönk ihop till en liten decimeter. Nu är det bara en tidsfråga innan något livskraftigt skjuter sig ut ur den kalla men bara jorden närmast husens solsidor.

Ett år har gått sedan helvetet på jorden blev verkligt och globalt. Den första våren fungerade nostalgi som botemedel i väntan på den postpandemiska friheten. Jag var inte den som uteslöt risken till en ny våg: det är bara att se på alla andra virus som kommer i det svenska inomhusmörkret. Men att vågen skulle bli lika jävlig och ännu jävligare trög. Mitten av mars till början av juni var en evighet ifjol. Från november och nu vidare in i april är således en dubbel evighet, som förmodligen förlängs till en trippel. Barnens dynamik håller igång en, men annars är det tomt. Nostalgin är förbrukad och i horisonten syns just ingenting.

Kategorier
Spaning

11 år sedan sist

Det kanske hinner gå uppemot 12 år innan nästa fix. För som myndigheterna säger, vi vanligt folk hinner nu fundera ett tag innan det är dags för oss, till skillnad riskgrupper och frontlinjen.

Kategorier
Spaning

Virala framtidsutsikter

Virushelvetet är segt. Det försvinner inte, får vi, men kanske framförallt Donald Trump, bistert konstatera. Även om de mest horribla dödstal nu hör till det förflutna, förhoppningsvis för gott, tycks smittspridningen fortgå i vanlig ordning. Snart är sommaren över och hösten verkar inte bjuda på någon förändring. Eländet kommer inte att upphöra, blir det en förändring blir den till det sämre.

Läste på YLE:s hemsida idag att Finland enligt uppgift fått in smitta genom resenärer som besökt Sverige och Balkan. Även om grannländerna haft färre smittade, har de haft smittade och sannolikt kommer antalet smittade att öka. En smittar tio, tio smittar femti, femti smittar tvåhundra, tvåhundra smittar sexhundra, sexhundra smittar tolvhundra och så vidare. Och då var det en hyfsat sympatisk smittkedja. Vem vet? Det man vet är att Sverige kommer att få skit för smittspridningen i samtliga länder, även om det i nio fall av tio kommer att vara deras medborgare som isåfall varit i Sverige och inte hållit distansen. Men Sverige är skyldigt till varje finskt, danskt och norskt dödsfall. Det kommer att bli en politisk kris i Norden, vi är redan nära den.

Det kommer inte att bli 50+-arrangemang förrän hösten 2021. Så jävla trist. Föreningar och företag kommer att försvinna.

När vaccinet finns på plats och erbjuds i Sverige, kommer smittspridningen redan vara nära 0. Vaccinationsprogrammet blir ändå en succé och kostar samhället ytterligare miljarder. Självklart uppmärksammas en biverkning som drabbar några tiotals stackars jävlar.

Vintern 2021-22 är vi klara med eländet. Folk återgår till att slarva med hygien och att ha sjuknärvaro. Kräksjukan gör rekordsäsong och dödar närmare 2000 äldre.

Kategorier
Personligt

Pendelsvängning

På grund av misstänkt skelettskada på gosse befann jag mig på akuten i lördags. Finns inget värre än när barnen råkar ut för något, stresskoppen börjar genast att fyllas på. Men än värre är att nämnda akutmottagning nyligen rapporterat om covidsmittad personal, så pass att regionen noterat att spridningen tycks tillta i östra Norrbotten. Det sägs att man insjuknar några fem dagar efter att ha blivit infekterad. Nu sitter man mest och trummar med fingrarna mot bordet och väntar. Tungt kroppsarbete, värme och uttorkning, solsveda och oändligt tjat i telefonen, har bidragit till diverse känningar, som kan misstas som symptom. Den som lever får se.

Gossen var hel, åtminstone.

Kategorier
Personligt

Coronapendeln

Stark är jag inte. Ena stunden vinner förnuftet och statistiken, att även om man åker dit i det här läget, så är risken att bli riktigt dålig låg även när man tagit hänsyn till övervikt. De allra flesta får mild sjukdom, de allra flesta som blir illa däran klarar sig också. Andra stunder är det dödsångest. Det kan vara när jag tittar på barnen. Eller när jag läser om folk som drabbats.

Samma gäller situationen i Sverige. Man vill att corona ska försvinna, att dödstalen ska bli låga. Dödstalen är deppiga, som en fullsatt islada med människoliv. Vi var uppe över 100 döda per dag ett tag. I flera veckor var det ca 70, medan det nu är ca 50 per dag. Andra stunder kommer man ihåg att ca 250 svenska dör dagligen av något. Dåliga influensaår kan skapa en överdödlighet i tusental. Läser på kvartal.se att vi dör mer på löningsdagen, liksom generellt på fredagar. Fylla, droger och dekadens skördar också sina offer.

Hälsocentralen, som den kallas nuförtiden, meddelar att de ser ökad spridning i östra Norrbotten. Vad händer med pendeln nu?

Jag hade en tid av märkligt mående i mars, vad var det?

Kunde inte vara med på ett möte på jobbet i förmiddags, men de ska ha sagt att arbetsgivaren ska tillhandahålla testning. Stat och eller region verkar inte komma till skott med detta. I vanlig nyliberal ordning kommer vissa att få, andra inte.

Kategorier
Spaning

Baciller nu och då

Det är besvärligt när barnen är sjuka. Värst är det väl med kräks och det är väl det enda positiva med covid, att vi på köpet dödade den smittspridningen (eller om folk bara slutade söka information om eller vård för det). Det är alldeles säkert så att vi som samhälle i stort sköter hygienen lite snyggare i dessa tider. Jag tror mig ha minskat mitt ansiktspetande med åtminstone 50 % kanske 75 %. Händerna tvättas oftare än generellt efter toalettbestyr, och med noggrant. Under ganska många veckor i mars-april fick barnen vara hemma från förskolan. Sammantaget har de varit fantastiskt friska under våren.

Men barn är ganska äckliga. Måste jag skölja av mig efter badet? Pruttar med munnen på varandra. Äter med händerna, slickar på händerna och finns det något spännande på golvet – ja, tack. Kladdar gärna på allt i affären, ska känna på alla leksaker och fippla med Coops lekskärm.

För hygienpolisen finns många insatser att göra. Och hygienpolisen har lyssnat på Tegnell och har ständig span på de misstänkta. Fokus ligger på väl på covid, men spiller över på allt annat. Drick inte ur den där vattenflaskan, den är väl från förra veckans träning, god damn it. Faror lurar här och där, och den pragmatiska förpandemiska polisen är borta. Nu är det bara bad cop, hela tiden.

Apropå vattenflaskan kom jag att tänka på min kompis Mini-Janne, då deras familj hade sådana schyssta vattenflaskor. De kanske var från Intersport och hade det där korta böjda sugröret på toppen. Åh, vad det var underbart att dricka vatten ur en sådan – helst inte heller iskallt, så att man riktigt fick dricka mycket. Vi fyllde alltid upp dem och sög i oss en liter. Gud, så äckligt. Undrar om vi inte delade flaska också, alla sörplade på samma sugrör. Om det är ett gränsfall att smaka någon annans öl någon gång, så vågar jag inte ens tänka vad ett mikroskop skulle ha avslöjat om den där sugrörsstumpen. De går väl inte ens att diska ordentligt? Jävlar vad de där skitungarna hade fått höra, om den här hygienpolisen hade haft jour då.

Sluta usch, ni sprider sjukdom.

Vill du bli sjuk?

Kategorier
Personligt

Vid minsta symptom: kris

Även om man kanske borde göra det, känner jag aldrig att jag mår helt hundra. Vad är då minsta symptom?

Berättelsen om covid är brutal. Minsta symptom, kanske lite fler och värre symptom, som om den leker med dig, innan du plötsligt en dag inte kan andas. Statistiken talar visserligen för var och en av oss; de allra flesta är asymptomatiska eller milt sjuka och även av de konstaterat smittade som behöver vård klarar sig de flesta, till och med majoriteten av de äldre med underliggande sjukdomar.

En rationell hjärna borde kunna beräkna sig kall, men den kraften saknar jag. Vid minsta antydan på minsta symptom växer sig oron stark. Det kanske är bäst att registrera sitt Vita Arkiv.