Ikväll spelar Björklöven säsongens sista match och det är februari. Inget spännande kvalspel i april, med töväder och takdropp. På denna punkt var det avsevärt bättre förr.
Nu är det dags för en sportslig revolution. Lämna oss Mikael och låt oss få en sportslig ledning som kanske förmår göra nytta för spenderade pengar.
In your face, jannar. Vid sökning på “Jannes blogg” på Google är jag för tillfället på första sökresultatssidan. Senast jag firade avancemang blev jag nedknuffad – bäst att vara lite mer moderat den här gången.
Men det är inte läge för smörgåstårta än. Eriks blogg ligger fortfarande före mig. Det är ett djävulskt in your face på mig och därför tycker jag att Google-gudarna ska låta udda vara jämnt och inte knuffa ner mig igen.
Umeås bästa pizzor bakas i ett kyffe vid Tegs brocenter vid E4. Där finns pizzabutiken Roberto. Det är kärlek varje gång när pizzan åker i munnen. Degen är fantastiskt matig och smakrik. Fyllningen är rejäl och inte samma standardskinka och ost som de flesta pizzerior har.
Men det är en del ångest också:
Man försöker ju leva lite nyttigt, men Robertos pizzor är inte bara det godaste, utan förmodligen de onyttigaste också. Det är bara att känna tyngden i pizzan, den motsvarar två, kanske t o m tre vanliga pizzor. Nu skulle man ju kunna äta halvor och dela upp glädjen, men när man är mitt i njutningen är det svårt att sluta.
Nu har jag en favoritpizza hos Roberto, men ibland vill man prova något nytt. Problemet är att de har världens längsta meny, med massor av spännande alternativ! Kolla in den om du vågar: http://www.pizzeriaroberto.se/PDF/meny.pdf
En annan ångestsituation är när man ibland står vid dörren och det vattnas i munnen, och man kommer ihåg att man på Roberto bara kan betala kontant.
Idag blev det min vanliga Målarpizza + parmesanost. Riccardo hade dessutom råkat slänga på bacon, men det var helt okej med mig.
Det är inte lätt för bananen. Egentligen är jag aldrig riktigt nöjd med den. I grunden har den en ganska motbjudande konsistens. Som grön smakar den nästan ingenting och när den gulnar in i mognaden blir den snabbt för mjuk och smakar för sött.
Foto: www.fotoakuten.se
Blykepsen kan vara svår att fånga på bild, men här lyckades Robert klockrent. Dagen efter ombord på Viking Cinderella, sommaren 2008.
Det blev ungefär som jag förutspådde. Även om Björklöven hade en teoretisk chans att kvalificera sig till playoff, antog jag att man på egen hand skulle döda spänningen eller sätta sista spiken i kistan. Ikväll hade man Sundsvall på besök, sköt 45 skott och gjorde ett mål. Eftersom Björklöven behövde alla tre poängen vid 1-1 i slutet, tog man ut målvakten i slutet och Sundsvall kunde avgöra. Det finns inga målskyttar och vinnarskallar i laget. Det finns inget eget spel att tala om heller, utan man har för det mesta försökt kontra snabbt eller också gnuggat i sarghörnen.
Ca 1000 personer på plats, trots officiella 2300. Hockeyn kommer att dö i Umeå om inget görs nu, snart har t o m de mest inbitna fått nog.
Glest som aldrig förr.
Igår fredag.
Idag blykeps.
Timrå IK – Skellefteå AIK 8-0.
Det är livskvalitet.
Idag har jag gjort lite av varje. Märkligt nog var jag inte online förrän 17:00. Då är det ju riktigt givande att vara online: nyheterna är många, mailen full och bloggarna uppdaterade. Men de flesta vardagar är man online hela tiden och kollar mail och nyheter meningslöst ofta. Det är ju så det är idag, man ska hålla reda på nyheterna – det som var rykande färskt tre timmar sedan är historia. Mediestressen är påtaglig – inte ens i obygden är man fri längre, man kan ju surfa med telefonen och kolla det senaste.
Ska sikta på fler dagar som idag.