Jesus!

I påskhelgen har jag med visst engagemang sett miniserien The Bible som i fem avsnitt om 90 minuter dramatiserat händelserna i bibeln. Boken var mycket bättre än filmen brukar vara standardkommentaren – i det här fallet har jag ingen aning, för trots några försök att läsa i den heliga skrift har jag bara kommit en bit in i början där Abraham och alla hans söner offrar förhuden i några sidor, något som inte alls framställs i filmen.

Sammantaget visar The Bible upp en stor portion kamp för frihet, men också mycket mänskligt misslyckande och brutala bestraffningar, oavsett om det handlar om att man inte följer tyrannernas lag eller guds budord. Den som gör bort sig får direkt betala priset. Detta förändras med Jesus som pratar om kärlek och förlåtelse, vilket känns ganska uppfriskande. Nästan så att man kunde önska sig att Jesus budskap kunde få större utrymme i dagens hatsamhälle. Gamla testamentets öga för öga-mentalitet ligger nära till hands när människor som gör riktigt fel hängs ut och bespottas i internets offentlighet. Näthatarna skulle nog ha kallat Jesus kulturmarxist och givit sitt ensidiga stöd till översteprästerna och romerske ståthållaren Pilatus i Jerusalem när han dömdes till döden.