OS-missar

Just nu åkte Tanja Poutiainen i mål i storslalom utan att få reda på sin åktid. Oj, en miss där, som Stig Strand hade kommenterat. Tyvärr har det varit tätt mellan arrangörsbommarna, vilket kanske bidragit till mindre rättvisa tävlingsförhållanden. Själv tycker jag att det är en extrakrydda, att ha något ytterligare att förfasa sig. Ungefär som domaren i ishockey.

Sedan är det ju roligt att driva med kanadensarna, att de skaffade sig OS främst för att vinna sin hemmaturnering i ishockey och möjligen också den i curling. Där har det inte begåtts några misstag. Herrarnas ishockeyturnering är ”the most impornamet tournament” för kanadensarna, som den ständigt bittre och rastlöse Niklas Wikegård lyckades få det till. I curlinghallen bryter man istället mot alla normer och stör kanadensarnas motståndare och inom ishockeysporten är man sedvanligt självgoda. Att någon spöar dessa kanadensiska lag vore nästan lika skönt, som det är för en finne att Tre kronor åkt ut.

Toyotas kvalitetskris

Ingen har väl kunnat undgå Toyotas problem de senaste åren: först var det gaspedaler som fastnade och sedan bromsar som i värsta fall strejkat i något ögonblick, när glada ägare bromsat in försiktigt vid låga hastigheter.

Men vad har hänt? Toyota, som för några år sedan briljerade i kvalitet, har förstås tappat ansiktet. Men en av deras anställda i Toyota city, 55-åringen Katzuo Akatsuka, som jobbat på företaget sedan han var 18 år, har sin förklaring klar i en intervju med Reuters.

– Den nya vågen av tillfälligt anställda, som ibland har färgat hår eller hål i öronen, skulle definitivt inte ha släppts in förr i tiden, säger Kazuo Akatsuka enligt Reuters.

Källa: E24.se http://www.e24.se/business/verkstadsindustri/kvalitetskrisen-som-skakar-toyota_1876049.e24 hämtad 2010-02-21

Utmana rädslorna

Igår höll Anja Pärson på att dö i den kritiserade OS-backen i Whistler. Efteråt sa pappa Pärson att det var som en lårkaka fast på vad’n. Men med den hastigheten och det hoppet som det blev, hade det kunnat gå hur illa som helst. Nu står Anja Pärson vid starten i samma helvetesbacke och tycks fortfarande överväga att ge sig iväg ner igen.

Bara några veckor sedan såg jag en dokumentär om Aksel Lund Svindal, också störtloppsspecialist, som verkligen hade fått bearbeta upplevelserna efter en krasch, men som faktiskt året efter kraschen lyckades vinna i samma backe.

Men där Aksel Lund Svindal fick ett år på sig att ladda, har Anjas chock knappast lagt sig. Det känns sådär. Och nu säger de i sändningen att Anja faktiskt gett klartecken till start.

08-vinter

DSC00425

I och med flytten ner till Stockholm förväntade jag mig paraplyväder under vinterhalvåret. Så blev det ej. För det första var det en tämligen behaglig höst: inte en enda gång regnade det i problematisk omfattning på väg till eller från jobbet. Och sedan denna vinter från några dagar innan jul: det är ingen särskild skillnad mot vintern i Umeå de senaste åren. Det finns ingen anledning att sakna Umeå för vinterns skull iallafall.

En skillnad är tydlig: här finns inte samma snöröjningsresurser. Bilvägarna prioriteras, och så är det ju i norr också, men några dagar efter ett snöfall blir det uppenbart hur man inte hinner med trottoarer som lämnas i besvärligt moddigt skick under flertalet dagar.