Sökmotor

Det är nu man prövas som internetanvändare, när bredbandsleverantören har problem med trafiken till Google. Det är väl bara att googla fram en annan sökmotor?

Lyckligtvis har diverse Microsoft-applikationer försökt påtvinga en deras utmanare, bing.com. Bingbing – sicket namn! I dagarna har sökmotorn fått utstå rejäl testning, och visst; vet man vad man är ute efter så klarar Bing biffen. Men man får inte alls den service man är van vid. Faktum är att om man stavar fel så kan man drabbas av fenomenet inga träffar och inga alternativa förslag. Ska man behöva tänka själv nu också?

Men denna tid har också inneburit en första molnkris. Vad ska man göra nu när alla ens Google Docs är otillgängliga? Hur ska jag hitta alla bloggarna när Google Reader inte går att nå?

Oskön natt

Kvällssovandet och en nödvändig hundpromenad på det och vips, så blev det ännu en sömnfattig natt. Snurrsnurr, innan det var dags för mat efter 02 och så lite snurrsnurr och till råga på allt, en slags mardröm som väckte en. Är väl å andra sidan inte omöjligt att det blir en ny skön kväll. Och en oskön natt.

Skidt-SAS

Det går skidt med förhandlingarna, säger styrelseordföranden.

Vid en första anblick kan man oroa sig för att det billiga inrikesflygets tid är över om SAS går i konkurs och Norwegian kan gå från prispressande prissättning och avgångsfrekvens till behaglig vinstmaximering, t ex fem avgångar belagda till 95% istället för fler avgångar med mindre vinstmarginal, på en sträcka som Umeå-Arlanda exempelvis.

Men kommer det å andra sidan en ny aktör med förmåga till bättre prispress än SAS, så kan situationen bli ännu mer gynnsam för konsumenten i framtiden.

Dock inte för miljön. SJ Snabbtåg i Umeå kostar 6 timmar i tid och har svårt att konkurrera ens med ombokningsbara flygbiljetter, bara man bokar i god tid. För billiga tågbiljetter måste man boka ett halvår före.

Inte blir det heller bra reklam för den svenska modellen, eller nordiska, när ett statsägt bolag ligger så hopplöst efter marknaden.

Som besatt

Idag hade jag på agendan förutom att köpa ölkorv till kvällen att plocka med mig en vardagsdeo och en ny tandborste från ICA. Jag gjorde mina val blixtsnabbt, på ren känsla: den tandborsten verkar hygglig och den deon borde fungera. Väl hemma installerar jag dem i badrumsskåpet och dra mig baklänges: exakt samma tandborste och deo som föregångarna, trots tiotals alternativ.

Äntligen! Inte.

Som prenumerant av Viaplay får jag njuta av en del god fotboll och en handfull bra filmer bland de hundratals. Tjänsten är i första hand datorbaserad, så för att avnjuta underhållningen på TV krävs att man har igång datorn och kopplar in den i TV:n. Så långt allt väl.

Viaplay har även en app till Android, men oavsett nätanslutning så är det grynigt, pixlat och eländigt, och på utrikiska filmer kan man inte få textning. Merci!

Men igår kom den spännande informationen för oss som råkar sitta på en PS3 – nu ska det fungera att ladda ner en app även där och få tillgång till allt i en apparat som man redan har kopplad till TV:n. Det lyste till i ögonen i några sekunder, innan samma ögon fann tilläggstexten att det fordras att man köper en tjänst (Playstation Plus) av Sony för att kunna köra Viaplay-appen. Ytterligare närmare 150 kr för tre månader. Besvikelsen.