Taggarkiv: Ålidhem

Ålidhems Fotbollsförening

Det måste ha varit i åk 2 eller 3; det är svårt det där med åren i låg- och mellanstadiet. Av någon anledning, förmodligen för att vi finnar i Umeå var ett delvis segregerat invandrarcommunity med egna aktiviter och kanske också av ekonomiska skäl, var det aldrig riktigt aktuellt att spela fotboll i organiserat ungdomslag. En annan orsak kan ha varit blygsel och dåligt självförtroende som bottnade i finskheten. Helt osugen var jag inte, utan tittade lite avundsjukt på verksamheten, när det råkade vara träning på Ålidhemsskolans grus. Bollar i säck, koner och träningskläder som det stod Gimonäs CK på. De flesta av oss fick nöja sig med det vi hade: spelet på rasterna, att vara på planen några stycken och skjuta straffar på varandra och så måndagsklubben, innebandy på Ålidhems Folkets hus. Inte alls pjåkigt.

Nu kommer jag inte ihåg hur det kom sig, men på något sätt kom jag över ett gäng koner. Det var förmodligen något lag som glömt dem på en plan. Men jag och eventuellt någon till startade då verksamheten Ålidhems fotbollsförening. I pojkrummet blev det ett kansli med en liten kiosklucka där man kunde lösa medlemskap och kanske köpa biljetter. Luckan tog form genom att två stabila skrivbordslådor fick stå på varsin sida med luckan ner och på bottenskivan skrev jag ÅFF. Även på konerna skrev jag ÅFF med svart tusch. Det kändes fint. Det kan ha genomförts något träningspass med en handfull deltagare, det har jag glömt, men ÅFF:s kansli på Geografigränd 2 är verkligen något jag minns.

Tennisbollspromenad

Ett minne från ungdomens  ljuvliga sommarkvällar på Ålidhem uppenbarade sig: Av och till, närhelst det var dags att gå en bit, t ex till Statoil för att köpa gotta i natten, så hände det att vi tog med oss en tennisboll att kasta emellan oss för att krydda promenaden med lite underhållning. Det fungerade bra.

Ett annat minne, snarare från barndomens friska vårmorgnar: Vi åkte buss till skolan. Vid vår hållplats var vi minst fyra gossar som så snabbt snön tinat bort spelade lite vägg i väntan på bussen. Jävlar vad vi hamrade i väggen och jag kan inte tänka mig annat än att det dunsade fint i lägenheterna där i det hus som brann ned några år sedan. Klockan var dessutom alltid före halvåtta, men det var aldrig någon som klagade.

Tetris

För ett ögonblick var man tillbaka på Ålidhem och levde lata studentdagar när man startade spelet The New Tetris och möttes av följande laguppställning: Lillgris, Pentti, Diarresi, Dan, Brottarn, Susie, Froberg, Murpen, Slemelie och Pylly.

Om det inte skulle ta en och en halvtimme i anspråk skulle jag lätt som en plätt krossa Pyllys rekord på en gång.  Rekordet är på 10 472 linjer och kostade 1 timme 49 minuter och 57 sekunder.

Ålidhem, sista helgen i maj

Först vårväder, brännboll, kubb, glada människor, engångsgrillar och allmän trivsel.

Lite senare  krossat glas, förstörelse, misshandel, polisbilar och aggressiva eller skräniga eller rädda människor i allmänt kaos.

Alla känner till detta, ändå är 13-åringarna ute och ränner runt på egen hand. Det förstår inte jag.

Barndomshemmet snart borta

Efter julhelgens storbrand på Geografigränd har man häromsistens tagit beslutet att riva hela huset och ersätta det med ett nytt. Det innebär att mitt barndomshem 1987-1998 (åldern 8-18) kommer att upphöra att existera. Det är ju inte som att ett hus som farfarsfar byggde brinner bort, men lite vemodigt är det ju ändå.

geo2a

På bilden har jag ringat in mitt rum där man upplevt uppväxtens alla vedermödor och glädjeämnen. Strax till höger finns ett igenmurat litet fönster. Det var min toalett och dusch. Därefter till höger är systerns rum och högreom det, fönstret och den franska balkongen, var vardagsrummet.

Mer om info finns hos Västerbottens-kuriren: http://www.vk.se/Article.jsp?article=256600

Bilder från brandnatten: http://www.vk.se/media/?clipid=1029