Rubriken läses till tonerna av Kents låt Innan allting tar slut.
Det låter tungt, men det här är bara ett inlägg om sport. Björklöven gick upp i SHL och börjar säsongen i högsta serien om en månad. Det var ett glädjeskutt när de äntligen tog sig upp, efter 25 år! Det kanske inte är aktuellt nu, men nästa steg är att tävla om mästerskapet. Men i sanningens namn, det gör ingen skillnad i augustimörkret. Nu är det som vilken säsong som helst oavsett om det varit i nästhögsta serien eller huvva, det var tuffa tider, den tredje högsta serien. Samma osäkerheter, samma nerv, samma förväntan.
Att Arsenal vann engelska ligan var också ett glädjeskutt, det var trots allt 22 år sedan sist. Men samma där, nu är det som vilken säsong som helst. Det är redan lite pressat. Det måste börja bra, det måste fortsätta bra. Går det emot kan det vara kört om en månad.
Det är härligt att få fira framgångar, men sedan börjar nästa säsong och känslorna är detsamma som alla andra år. Och gör pojkarna som drar på sig tröjorna sitt bästa är man ganska nöjd oavsett hur det slutar.
Återstår att se om jag någonsin igen får en otrolig framgång för både Björklöven och Arsenal under samma säsong! Gissningsvis inte!

