Taggarkiv: Finland

Inlägg om Daniel Westlings tal

När Victoria och Daniel gifte sig under världens holabaloo befann jag mig i Warszawa med jobbet. För den bröllopstörstande var det visserligen inget problem, då den tyska kanalen ZDF direktsände från vigsel och kortege. Det rådde med andra ord ingen tvekan om att KronprinzessinVictoria hat zu ihrem Daniel Westling Ja gesagt. En riktig Traumhochzeit, tyckte både vi svenskar i P0len, liksom de tyska kommentatorerna.

Efter Victorias ganska imponerande uppsluppna och kärnfulla tal vid Lejonbacken hade vi fått nog och gick ut för att äta. (Kanske borde jag skriva något mer om Warszawa, för det var en tämligen trevlig och städad stad med tydlig kulturprofil.)

När jag häromveckan i Finland läste en kvällstidningsbilaga med allt om det konungliga bröllopet stod det där mången fin sak om herrarna Westlings tal senare under festligheterna. Visst var fader Olles tal gulligt, men hur många gånger kan man säga värme och beskriva hur den strålar mot eller ifrån någon?

Innehållet i Daniel Westlings tal var ganska fint, det är inget snack om den saken. Men hur låter karln i sina pauser? Stönar fram lite stötvisa fnittranden och enstaka ord. Jag är som jag är, men bilden av det sagolikt romantiska ögonblicket som byggts upp av tidningar ut- som inrikes (och i finska statsradions ungdomskanal YleX sa de att det var tur för alla karlar som hann gifta sig före 19 juni 2010 så att man slapp jämföra sig med detta) förvandlades snabbt till ett lustigt ögonblick: vilket ju i själva verket bara för arvet vidare från nuvarande herrn i huset.

Talet finns hos SVTPlay: http://svtplay.se/v/2048659/det_kungliga_brollopet/prins_daniels_tal

Här är kungens klassiker från Arboga: http://svtplay.se/v/1371412/oppet_arkiv/kara_orebroare

(SVT tillåter inte inbäddning av dessa klipp.)

Leverlåda

I min gemytliga förort finns en del finnar, därav är också utbudet av finska livsmedel relativt god. Mitt eftermiddagsslitna öga lyckades söka upp en förpackning leverlåda i den lokala livsmedelsbutiken. Det smakar ungefär som leverbiff, men det är lite utspätt med ris och diverse, varpå röran grillats på i ugnen. Med rårörda lingon och kanske någon potatis och smält smör är denna finska klassiker en riktig höjdare. Latmasken i mig valde dock att prova pulvermos, vilket verkligen inte passade. Leverlådan med lingon slank dock ner fint. Dock föråt jag mig något och faller i koma närsomhelst.

Finska samlare

Råkar just se lite av realityn Rent hus, där två ärtiga damer hjälper folk att städa upp hos folk som gett upp sina hem. Idag är de hos Ritva som bor i en ganska stor lägenhet, men som är helt full med grejor. Det går inte att beskriva hur fullt det är. Ritva måste vara exceptionell i konsten att spara och samla, och därefter bygga på höjden, men knappast ensam finne med samlandet som intresse.

Det är nämligen inte första gången man ser en finne som låtit lägenheten fullständigt spåra ur i Rent hus. Vad är det som triggar denna samlargen hos finnen? Är det minnet om kriget, att inte kunna ta något för givet? Eller är det de svåra åren när krigsskadeståndet till Sovjet skulle betalas som lämnade finnar arbetslösa och relativt fattiga, som vidare fick finnen att se potential i alla ting? Det kan vara en slump också, men förutom överrepresentationen i TV-programmet, har jag åtminstone tre exempel från mitt liv på finska samlare.

Finska kriget

Det är inte ovanligt att dagens trivsamma fotbolls- och sportkrönikörer, såsom Bank, Niva och Esk, tävlar i att dra läckra historiska eller kulturella referenser före eller efter stora idrotthändelser. Hade Lagerbäcks landslag mött Ryssland i Finland 200 år efter Finska kriget hade det sprutat sådana referenser. Ikväll var det dock damernas landslag som gick en sådan kamp, varför också de läckra krönikorna uteblev (vad jag sett). Jag hyser agg gentemot TV4 i många avseenden, men de har god och respektfull damfotbollsbevakning. Tidningarna är hyfsat med i matchen, men det är långt ifrån samma uppladdning inför denna mästerskapspremiär, som det är för en kvalmatch mellan Sverige och Danmark, ”Slaget om Norden”. Det är först i en eventuell final som det börjar talas om hjältar, eller slagna hjältar för den delen, och helt plötsligt orkar Bank och Esk engagera sig en aning.

Apropå Finland

Det fina med att ha varit tvåspråkig och multikulturell är ju att man få två av allt. Pulttibois var en humorserie med Pirkka-Pekka Petelius och Aake Kalliala, vars svenska motsvarigheter torde vara Helt apropå-gänget eller GAS. Här är ett klipp jag inte sett på många år men minns det som igår, en nyhetssändning där Petelius är ankare och ska intervjua Masa Niemi från finska arbetsgivarorganisationen angående problemen med löneglidning.

I ett annat avsnitt fick ankaret möta koreografdykaren Kati Noppa:

Eller statsvetaren P. Kaarna:

Dykaren Jorma Gustafsson:

Specialrengörningssakkunnig och socialdykare Hannu Karpo: