Taggarkiv: P3

Musikhjälpen

Välgörenhetsapparaten Musikhjälpen är välgörenhet när den är som bäst. Alla ansträngda galor där företagen tävlar om uppmärksamhet och väletablerade artister nyttjar direktsänt skyltfönster går i jämförelse fetbort. Alla bidrag är välkomna, många bidrag hinner hyllas och lyftas fram och det uppstår faktiskt en känsla av att folk gör något extra för den goda saken. Nu på slutet hakar företagen på tåget och visst är det för väl att fler flickor i världen ska få gå i skola, men det är faktiskt en klart finare gåva när mellanstadieungdomar på egen hand skramlat ihop 1000 kronor, än när en bank tar 100 000 kronor av sin statssäkrade mångmiljardvinst och bidrar till kakan.

Musikhjälpen är också otroligt underhållande, se bara på Anders Flanders:

Uppdatering: You know what I’m saying?!

Uppdatering 2, här kom videon:

Saturday Night Live

Strax är det dags, veckans avsnitt av Saturday Night Live, som numera huserar på Kanal 9 och visas blott en vecka efter ursprunglig sändningstid. Det är något visst med SNL. Det är inte det att det alltid är förstklassig humor, utan snarare en blandning av kemin i ensemblen och den osande nerven av direktsändning, samtidigt som man genom alla år haft en genuin respekt för programformatet, trots att skådespelarna hunnit bytas ut flera gånger om. På gott och ont har det också inneburit att vissa tråkigare moment kvarstått: de oftast ganska stela monologerna av kvällens värd och den minst sagt skitnödiga announcern som varje gång ska gasta ut hela ensemblen i inledningen – men å andra sidan känner man sig trygg.

En vecka efter direktsändning får vi njuta av showen. Annat var det förr när Dana Carvey, Kevin Nealon, Adam Sandler, David Spade, Rob Schneider, Chris Farley och mången annan komedistjärna tändes i SNL: i Sverige var det ZTV som sände, gärna ett eller kanske t o m ett par år senare. Det var förstås roligt då också, men man missar en annan av SNL:s stora styrkor, aktualiteterna och den politiska satiren. Man får en klarare inblick i den politiska debatten i USA genom att titta på detta relativa trams.

I Sverige tycks vi vara helt oförmögna till satir på löpande band, möjligen är det P3:s Tankesmedjan som glänser inom området av och till. Annars skämtas det emellanåt med kungen och diverse B-kändisar, men politikerna är oftast märkligt skonade.

Svenskklingande säljarnamn

Erbjudande från Nordic Namnia.

Lön för mördar’n

Idag på radion (Morgonpasset med de så välvilliga, men inte helt hundraprocentigt vältajmade sommarvikarierna Emma Knyckare och Rikard Diego) pratades det om att någon skulle få lön för mödan. Uttalet lät dock mer som mördan eller mördarn och med en googling visar det sig att det är ganska många som också skriver mördan. Oj oj, så mördosamt för skolan.

Hursomhelst ryckte det till i min göteborgartarm och plötsligen satt jag där med ordvitsen ”lik är lön för mördar’n”. Genialt och förfärligt töntigt på en och samma gång, typiskt för göteborgshumorn. Jag undrade givetvis: har någon klämt ur sig den här dängan tidigare? Förmodligen, så är det oftast, tänkte jag och även om Google inte ger träffar på frasen, så e de’ la så att de’ finns en go’ gôbbe som dratt den jäveln nån gång.

 

Stackars studenter

På morgonens P3 Nyheter rapporterades att studenter har det kärvt.  En studentska vid Luleå tekniska universitet beskrev att livet är svårt med en hyra på drygt 3000 kronor när inkomsten bara uppgår till drygt 8000 kronor. Dennes klasskompis beklagade sig över att hon inte kan köpa ”lika mycket” kläder, får dra ner på alkohol och resorna blir fåtaliga. De har alltså råd med kläder, alkohol och resor. Det är så enkelt att vara student i Sverige.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=4334587

Taskigt

Vissa artister är svåra att placera in på den mycket långa skalan från ärkepajas till pretentiös och förstoppad kulturperson:

Ärkepajas <—————- x—————-> Pretentiös och förstoppad kulturperson

På ett ungefär vet man nog var folk ska in. Markoolio ska ganska långt åt vänster, medan Kents Jocke Berg kan hamna lite åt höger, medan de allra flesta rör sig kring mitten.

Men det finns artister som står med varsin fot på båda sidorna av mitten. Deras musik är tämligen lättsam, men de axlar inte riktigt rollen som pajasar på allvar, utan försöker bära upp någon sorts kulturell anständighet. Jag tänker t ex på en sådan som Mange Schmidt:

”När du hör en bra låt och din partner är kåt är det glassigt
när du har sommarlov och du håller hov är det glassigt
o när fredan är slut och du ska gå ut är det glassigt
när du har sjukt bra koll och hälsan i behåll då är det glassigt”

Vem riktar sig Schmidts musik till egentligen? Skolbarn? Eller medelålders gubbar? Det är det nog ingen som vet: ena dagen dyker han upp i morgonsoffan som en slags kulturperson, och nästa är han med i 10-12-åringarnas fredagsshow Bobster under ledning av Nassim al Fakir (lite tråkigt att alla dessa barnprogram flyttat till Barnkanalen så att man aldrig råkar komma över dem). Även om det lutar lite åt ärkepajashållet, så håller det inte fullt ut, varken text eller det yttre skalet visar på att Mange Schmidt står upp för sitt pajaseri. Därför blir det varken riktigt kul eller riktigt bra.

Riktigt kul blir det när man tar samma upplägg och gör det till 100% ärkepajas, här i det forna humorprogrammet Deluxe i P3, där Schmidts låtar anpassades till verkligheten av karaktären Janne Smisk:

Öppna din dörr!

På P3:s Christer hörde jag just en bit av Tommy Nilssons sexiga låt, Vill du ha sex med mig? Inte lika subtil, som andra låtar som handlar om samma sak, sa de på Christer. Här är texten enligt Aftonbladet (http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article304132.ab?service=print):

Låt mig smeka av alla kläder som bara hindrar dig
Kom och lägg dig här som den första gången vi låg
Jag ska tända ljus i en ring av lust för att locka dig
Över dina bröst blir min tunga till en våg

Vill du ha sex med mig
Jag vill ha sex med dig
Vi kan blunda bort allting trist och grått
med en erotisk dos
Inget annat nu inga spår av tid och rum
Får jag komma in när du öppnar dig som en vildros
Kan du visa mig runt ditt vackra land en stund

Vill du ha sex med mig
Jag vill ha sex med dig
Och vi tar det lugnt,
och vi tar det lugnt,
och vi tar det…

Psst. Den finns på Spotify: Tommy Nilsson – Vill Du Ha Sex Med Mig

P1 vs. P3

Det är en ständig kamp om mitt intresse. Ska jag se ännu ett avsnitt av den lättsamma komedin som leder till ett och annat leende, eller ska jag ta mig igenom den där dokumentären som verkar så intressant? Komedin kräver inget engagemang, i dokumentären måste man ha huvudet mer på skaft, men den ger också en belöning, man blir en erfarenhet rikare.

Ungefär på samma sätt har det blivit med radion. Jag har under många år lyssnat på P3 om dagarna. Egentligen sedan gymnasiet, då Pontus Enhörning hade ett humor-, låtönsknings- och hälsningsprogram Önska. Pontus är som den roliga farbrorn som man inte träffat på för länge. Nu på senare tid har Christer varit ett vanligt förekommande trivselprogram på dagtid. Men även P3:s mer populariserade aktualitetsprogram och rena humorprogram är generellt mycket bra.

Samtidigt går det nästan bara intressanta program i P1. Mycket samhällsvetenskaplig porr. Men man har förstås inte riktigt lika roligt, även om det självklart är långt ifrån humorbefriat.

Min bedömning är att P1-lyssnandet är vetenskapligt och reflexivt utvecklande. Men måhända är det mer avkopplande med P3 och dessutom håller man sig ajour kring ungdomars förehavanden, he he. P3 är en maktfaktor inom musik och den musik som P3:s musikredaktörer satsar på når oftast relativt bred framgång, men släpper fram också smalare band. Många ungdomar ratar nog P3 för att pratas en del, jämfört med rekla kanaler – reklam är bättre än prat. Det har jag också märkt, att när jag hört en del ungdomar hajpa vissa låtar, så har jag redan lyssnat på dem i flera månader på P3.

Nej, frågan kommer inte att avgöras här. Tills vidare får det väl vara som det varit senaste veckorna: P1 hemma, P3 i bilen. (Dessutom är Christer-redaktionens själva Christer pappaledig i ett halvår nu och vikarien Patti Hansén är inte riktigt lika trivsam. Inte heller är fungerar han lika bra med den andra programledaren Morgan, som Christer själv gör.)