Både talmannen och moderaternas gruppledare i riksdagen har nu villkorat sitt löfte om att lägga ner sina röster när det ska röstas om Löfven som statsminister. Nu måste han även snarast visa på att hans budget kan överleva omröstning. Även om det givetvis blir svårt att regera utan budget, faktiskt omöjligt, så ställer sig moderaterna över grundlagen om hur regeringstillsättning ska gå till. Smaskigt för en statsvetenskapligt nyfiken åskådare.
Månad: september 2014
Vad kommer det att stå i historieskrivningen om Reinfeldt och hans Öppna våra hjärtan-tal?
Insåg han att det var kört och ville sätta ett sista avtryck? Istället för att bli den som utförsäkrade 87 000 blir han den som in i det sista stod upp för mänskliga rättigheter och allas lika värde.
Facit får vi om några år, men faktum är att talet hade en stor betydelse för mobiliseringen av intoleranta och lämnade landet ännu mer splittrat än innan.
Kategorier
Life and death
Såg en grön colaflaska i affären och tog en närmare titt; Coca Cola Life står det. Tydligen mindre, men fortfarande mycket socker, och inga sötningsmedel. Vilket kundsegment är man ute efter? Är de de som inte vill dricka socker, eller kemikalier, som kanske gillar bubblor, men som av hälsoskäl valt mineralvatten? Den gröna färgen och namnet Life indikerar möjligen på någon form av hälso- eller miljöaspekt. Nu när Coca Cola gett sig in på denna resa så måste det gamla utbudet döpas om:
Sockercolan kan få heta Coca Cola Death eller Coca Cola Diabetes.
Light kan få heta Coca Cola Chemical Toxic Girl.
Zero kan få heta Coca Cola Chemical Toxic Boy.
Kategorier
Valresultatet
Det gick ungefär som väntat i valet.
Som många andra förundras jag över att SD fördubblade sin väljarskara av medelålders outbildade män som tröttnat på mainstreammedia och utgår från Flashback och Fria Tider som sanningssägare (som tidigare skrivits hjälper tidningarna inte till, när de låser in sina webbsidor i olika plusvarianter). Nationalismen är begriplig (man ser ju fotboll emellanåt), vi-och-dom-broderskapet lika så (man ser ju hockey emellanåt) och t o m en viss osäkerhet inför det okända, steget innan ren främlingsfientlighet, kan ses som en mänsklig reaktion – det är lättare att förstå och förutse representanter för den egna kulturen, än andra. Men att det ska bli den ledande principen för ens politiska hållning är för mig så oerhört främmande. Dagens verklighet är tyvärr värre än så. På de nämnda sajterna är språkbruket idag rent rasistiskt, ständiga fördömanden utifrån förutfattade meningar utifrån etnicitet. I nästan alla diskussioner och kommentarer kring nyheter, samhällsfrågor, media och t o m relationsfrågor finns etnicitetshetsen ständigt närvarande och oemotsagd. Rasismen och antifeminismen är normaliserad, för dessa forum ytterst politiskt korrekt. En gång var Flashback en smältdegel för allehanda åsikter, idéer och en slags yttrandefrihetens yttersta utpost, men nu är det i huvudsak ett rasistiskt skithål. Min bedömning är att det inte finns så många machograbbar kvar att locka till sig, så särskilt mycket större än nu lär Sverigedemokraterna inte bli, men de etablerade partierna har givetvis ett stort ansvar för att börja arbeta med integrationsfrågor på allvar.
Idag har Stefan avfärdat Jonas, pratat förtroligt med Åsa och Gustav och återigen sträckt ut en hand till Jan och Annie. De sistnämnda håller fast vid den falnande Alliansen vars ledare Fredrik fallit och saknar naturlig efterträdare. I och med valsegern kommer Stefan införa praktikplatser på fritids, medan Åsa och Gustav sätter dit förhöjd skatt på fossila bränslen, och förutom höjd restaurangmoms och ytterligare någon höjd skatt på de som tjänar mest kommer det att se ut ungefär som vanligt. Trots att politiken i de flesta avseenden är sig lik, kommer Jan och Annie att välja käbbel framför stabilitet och vi går mot nyval efter årsskiftet. En halvmesyr till vänstervind som snart avtar för att kanske upphöra helt. Nya gamla moderaterna, kristdemokraterna och sverigedemokraterna i en konservativ regering lagom till alla hjärtans dag?
Kategorier
Valdagsmorgon
Valdag, vilken härlig dag. Det står väl ganska klart att det förmodligen blir maktskifte, eller så blir det en rekordspurt och business as usual. Men inget av blocken lär få egen majoritet och vid rödgrön seger kommer det bli ett spännande kaos, då Sverigedemokraterna trots allt oftast röstar med sina konservativa vänner.
Det är rasismen som oroar mest. I fredags kunde vi se glada ungdomar i gula tröjor hoppa och skutta utanför TV-huset i Stockholm med banderoller med budskap som “stoppa massinvandringen”, som om dessa bortskämda ungdomar är utsatta för någon form av attack. Jag är ganska säker på att varenda en av dem känner någon som är invandrad eller har utländsk bakgrund, som de tycker om och inte skulle vilja vara utan. Det borde vara bevis nog för vemsomhelst att invandringen eller invandrarna inte är problemet, utan snarare den usla integrationspolitiken – finns den ens? Skärpning fordras från de etablerade partierna.
Kategorier
Köinstitutionens döda vinkel
Svenskar är fantastiska på att stå i kö generellt. God disciplin och respekt för systemen gäller för det mesta. Särskilt bra fungerar det i affärer, där är det väl ingen som går före en annan i kön. Ja, inte förrän en ny kassa öppnar; då blandas korten om och det är först till kvarn. En som stod längst bak, kan utan skam i kroppen skynda sig in till den nyöppnade kassan och passera långt före alla andra. Man kan t o m se de morallösa förutspå en kassaöppning och visa överdrivet intresse för tidningarna vid den kassa som brukar öppnas.