Ja, låt oss gå direkt till det, stolen som brast. Haha, inget vanligt fenomen antar jag. Om man inte är en notorisk överviktare sen 1996, kanske, men kanske inte ens då.
Jag har en kontorsstol som har många år på nacken. Hur många år det exakt är, det kan jag inte minnas, men ikväll brast den.
Ska man trots okunskapen spekulera, så gissar jag att stolen är minst 15 år gammal. Men jag kan inte ta gift på det.
Men idag brast den.
Låt oss säga att en typisk stol består av själva sitsen, ryggstödet och ett eventuellt armstöd.
Vad är det som har brustit? Jo, ett av de ganska rektangulära armstöden.
“Till slut blev vikten på vänstersidan en fredagkväll för tung.”
Inte när Lövens vinst rånades av förbundet 2020 eller förlusten i COVID-smitta 2021, eller den allmänna oturen mot 2022. Utan en hyfsat relaxad kväll i maj 2024. Det säger väl inte så mycket om mig, som om stolen som brast. Den var nog gammal. Den hade nog brustit vilken dag som helst, av vad som helst.
Nu kanske man kan hävda att den brast av kärlek. Det är inte illa det. I andra hand var det den oerhört höga åldern, vem vet.