Kategorier
Sport

Cirkus Micke Andersson

Björklövens sportchef och numera tränare Mikael Andersson värvade i helgen 2+2 spelare. Det kan tyckas meningslöst, eftersom säsongen redan är körd. Men vad har man värvat egentligen?

1. Mike Egener, back,  från Vita Hästen. Mike slutade spela ishockey i somras eftersom hans kropp var så trasig. Han har dock tränat på egen hand och gjorde efter jul comeback i division 1 och Vita Hästen. Där gjorde han ingen succé, utan hade svårt att hänga med. Dessutom är han revbensskadad.

2. Pasi Petriläinen, back, från Ljubljana. Mycket bra och rörlig back när han var som bäst, på 1900-talet. Men de senaste åren har det tydligt gått utför. Det ryktas en del om att flaskan spelat en stor roll.

Det här är de riktiga förvärven och de känns mycket osäkra. En sak är dock säker: en av dem kommer att konkurrera ut Anton Edlund och på grund av skadorna bör den andre också få plats. Trots osäkerheten är det riktigt roligt, något att se framemot nästa hemmamatch, som dessvärre är först 11 februari.

Dessutom har Micke Magic gjort “klart” med två lån: Tobias Forsberg (lillebror till vår kära Johan) och backen Jens Westin från Modo.  De ska inte ens träna med Löven, utan Modos tanke är att ge dem matchträning, vilket Micke accepterade. Spelar de för Modo är de “återtagna” och kan ej användas i Löven längre.

Trots vår bedrövliga backuppsättning och att förvärven kan göra nytta där, är det faktiskt målgörande som vi är allra sämst på. Det är bara Mariestad, Nybro och Sundsvall som gjort färre mål. Micke hade lika gärna kunnat lägga sina överblivna slantar på en teknisk målskytt, t ex någon icke-lagspelare som inte längre är önskvärd hos andra lag.

Eller så hade man kunnat strunta i allt och spara lite pengar.

Nåväl, för en inbiten känns det ändå se kul att se nytt kött och blod i den gröna tröjan, om 11 dagar!

Kategorier
Sport

Tio minuter gladhockey

Som björklövensupporter är man inte särskilt glad i år. För få segrar och för få av dem har varit enkla. Spelet har inte stämt och de eventuella kvaliteter som spelarna besitter har vi inte fått se.

Kvällens match mot Borås var inget undantag i 40 minuter. Då ledde man förvisso med 3-1, men motsvarande ledning tappade man hemma mot Mariestad på annandag jul. Tredje perioden började nervöst, men med lite flyt klarade man sig undan baklängesmål. Efter 4-1 gav västgötarna upp och Löven fick leka. Publiken kunde för en gångs avslappnat klappa hem matchen under sista minuten.

Tio minuter gladhockey räcker för att åtminstone för en kväll överskugga allt elände som man står ut med.

Kategorier
Samhälle

Umeås arenaplaner

Umeå kommun har anlitat en konsultfirma för att utreda vilket av tre placeringar som är bäst, samt hur stor en arena i en stad som Umeå kan tänkas vara. Läs mer: http://www.vk.se/Article.jsp?article=248105

Jag ser framför mig en kommunfullmäktigedebatt mellan Anders Ågren (m) och Lennart Holmlund (s) där de tävlar om hur stor de tycker att arenan ska vara, som en naturlig följd till den märkliga visionssnoppmätartävling om Umeås folkmängd 2050.

Den nya arenan bör inte vara särskilt stor, egentligen räcker det med nuvarande Umeå arenas kapacitet på 6000 personer. Större publik än så lär vara svår att locka, och ska man gå över det bör 8000 var det absoluta taket.

För att arenan ska gå runt krävs evenemang, ett sådant är ishockeyn och Björklöven, som i dagens skick lockar ett par tusen åskådare. Vad Björklöven behöver och kan öka budgeten med är fler loger och möjligheter att locka företag. 6000 “vanliga” platser, men med tredubbel mängd loger öppnas möjligheter för Björklöven och på sikt för fler besökare i den nya arenan. Ur åskådarperspektivet, van som man är, har jag inga direkta invändningar mot den gamla arenan: det är en jättefin hockeyarena där alla ser bra och sitter nära isen. Det må vara lite skitigt och trist, men det duger hur bra som helst.

I själva verket skulle jag tala om placeringen. Politikerna har bestämt att läget för en eventuell arena kan bli I20, Dragonfältet eller Hamrinsberget. Alla har sin praktiska eller emotionella för- och nackdelar, men jag har definitivt fastnat för ett av dem.

Hamrinsberget är min dröm. Hamrinsberget ligger mellan vårdhögskolan och Östra gymnasiet och utifrån förstår man knappt att det är någon typ av “berg”. Högst upp finns några klippor där mången ung umebo druckit folköl och hånglat. Står man däruppe får man verkligen känslan av att vara på ett berg och det är en fin utsikt. I själva berget finns en vattenreservoar.

Tanken är förmodligen att skapa ett mervärde genom att slå in arenan in i berget. Jag gillar tanken och hoppas att där också diskuteras visst byggande på höjden – ett café, restaurang och aktivitetscenter i tornformat, men en fantastisk utsikt. Äntligen skulle man ha given plats att ta gäster till. I närheten finns universitetssjukhusets bussterminal och snart också järnvägsstationen Umeå Östra. Parkering som lyfts fram som ett problem är i själva verket inget problem åtminstone på kvällstid, då vi har Östra gymnasiets, samhällsvetar-, beteendevetar- och vårdvetarhusens parkering alldeles i närheten. På dagtid, t ex när Lennart Holmlund lyckats förlägga sossarnas kongress till arenan eller när Melodifestivalen äntligen vågar satsa på Umeå igen, kan det vara lurigare. Men det problemet skrämmer inte mig, det måste gå att lösa på olika sätt.

Vy från berget: http://www.lgnorlin.se/blogg/wp-content/2007/05/07_6564.jpg