Temperaturen åker upp och ner som en hotellhiss i dessa dagar. På kvällen -20, -5 på dagen och en härlig värmande sol och så smällkallt på kvällen igen. Under dagen idag var det -10 men fuktigt i luften, vilket gjorde att en vacker frost la sig över hela staden.
Men visst har man börjat längta efter lite mildare vårväder.
Björklöven har värvat och satsat allt på serieavslutningen. Ikväll var det lite som Ledin sa “vi är på gång, vi är laddade vi är tända, vi är på gång, ikväll kan allting hända”. Visserligen var samtliga nyförvärv bra och höjde helhetsintrycket av årets trupp, men tyvärr hände ingenting. 0-0 efter full tid, 0-0 efter förlänging och 1-2 på straffarna. Två poäng till Växjö och god natt Björklöven. Malmö tog efter vissa besvär två poäng av Bofors i Karlskoga och det som såg tufft ut inför kvällen, är nu ännu tuffare. Men vad fan, på fredag är det match igen.
En del av kidsen man jobbar med har ett skal omkring sig som yttrar sig i tystnad eller attityd. Många av dem har nog inte lämnat grundskolans idévärld, där de haft en viss roll gentemot omgivningen och lärarna. Där är ju också arbetsrelationen mellan lärare och elever en mellan vuxna och barn. I gymnasiet blir det snarare en relation mellan vuxna och vuxna eller nästan vuxna.
Foto: www.fotoakuten.se
Det kan vara frustrerande när några agerar som om de är i skolan för lärarnas skull, och försöker komma undan arbetet med en massa meningslösa förklaringar. Det kommer inget konstruktivt ur ett sådant beteende. Varför inte kommunicera vuxet? Om någon istället säger att den är på fel program, saknar motivation för skolarbete och inte tänker göra så mycket mer än att närvara, är förutsättningarna ändå goda för en sundare arbetsmiljö. I en sådan miljö kan det också hända positiva saker.
När en person med viss attityd, som i exemplet ovan, till slut börjar kommunicera vuxet är det en happy moment. Precis som det är när man helt plötsligt når den tyste. Skalet spricker. Då känns det som att deras världsbild håller på att förändras, att skolan erbjuder möjligheter och att läraren är där för att hjälpa den att uppnå målen. Att vara med om sådana genombrott gör att det är värt det.
Snart finns den här bloggen! Det är ju sådant vi IT-nördar gör emellanåt, googlar oss själva och våra produkter, och nu har jag avancerat från femte till andra sidan och är tjugonde träff vid sökning på “Jannes blogg”. De andra jannarna måste känna flåset i nacken nu! Men man existerar ju inte på riktigt, förrän man är på första sidan. (Värre är att en Eriks blogg ligger trea på den nämnda googlesökningen.)
Vid sökning på “Jannes filmblogg” hamnar jag överst, men länken går dessvärre till den här sidan där jag skrivit om min filmblogg och inte till http://film.grymt.org. Här nyttjar jag ju WordPress, och sannolikt är den bättre på att visa sig för sökmotorsrobotarna än min egenhändigt ihopknackade FilmbloggWebblogg.
I eftermiddag släppte kylan en aning, nu är det bara några fem minusgrader och livet känns avsevärt mycket lättare. Det är fint därute, snön tynger ner barrträdens grenar, som hänger vackert över skogsvägen. Promenerade med Lars (hunden) lite extra länge för att fira.
I lördags, just innan tre fulla veckor, behandlades min ansökan. Det var lite imponerande att de har folk i arbete en lördag, vilket annars tycks vara en dödssynd inom statliga myndigheter.
Jag är lite av den typen, och vi är många som är sådana, som inte gillar när folk förklarar saker man redan vet. Därför är jag nu hemskt irriterad på CSN!
På beskedet står det under “Bakgrund till beslut” att jag bara får 15 veckor, eftersom det är vad jag har kvar, och eftersom jag inte begärt om anstånd för besynnerliga skäl. Men för bövelen, det var ju 15 veckor jag ansökte om! Sluta tjata!
I min upprördhet förra veckan skickade jag också ett meddelande till nämnden där jag undrade hur det ligger till med handläggningstiden nuförtiden. Idag fick jag till svar, att det tog lite längre tid eftersom min utbildning är längre än de 15 veckor jag har kvar. Men för bövelen, det var ju 15 veckor jag ansökte om. Sluta nu!
Foto: CSN/Olle Melkerhed
Men det går över.
I varje fall då de lyckas ange när första utbetalningen sker, vilket än så länge dröjer av okänd anledning och i synnerhet då pengarna ramlar in på kontot och jag är förmögen igen.
Det är många som bloggar om lite av varje. Det är inget fel med det, det är alltid utvecklande att skriva och de flesta anstränger sig en aning för att skriva på ett lämpligt sätt, istället för att i alltför stor utsträckning chatta inlägg. Det finns också en hel del roliga bloggar, som jag gärna besöker ofta.
Men är man ute efter information genom sökmotorerna är bloggandet en pest. Det finns alltid några hundra som har tyckt till om det du söker och skrivit några rader. Dessutom länkar bloggsfärens aktörer till varandra, om inte annat genom att man själv anger sin adress när man kommenterar – och denna omfattande korslänkning ger också god position i sökmotorernas resultatprioritering.
Bloggandet som fenomen har nu funnits i några fem år – även om det givetvis fanns många som bloggade innan det kallades så (på min gamla hemsida hade jag t ex en “Just nu”-ruta där jag skrev några aktuella tankar åtminstone en gång i veckan). Förmodligen är bloggen här för att stanna, även om det knappast kommer att förbli ett så stort fenomen som det är just nu.
Att googla fram relevant information är hursomhelst inte så enkelt längre. Det är nästan bättre att gå till andra informationssidor, såsom Wikipedia, och klicka sig vidare från de hänvisningar man hittar där. Det gäller också (särskilt för kidsen som vuxit upp med Google) att tänka efter före; om man vill ha information miljöförstöring, är det kanske inte så givande att googla det, utan utgå från t ex en statlig myndighet, som Naturvårdsverket och så vidare.
Arsenal är ju inte i någon vidare form och det är, som jag tidigare skrivit, lite väl många taffliga spelare på planen. Därför var det ju ovisst inför eftermiddagens derby mot Tottenham.
Första halvlek var medioker från Gunners sida, vilket man förstås börjat vänja sig vid denna säsong. Men än en gång sysselsätter sig Emmanuel Eboué med dumheter . Först snackar han sig till ett gult, innan han efter att ha blivit kapad av Modric ger igen med en ful eftersläng. Andra gula och utvisning. När han är som bäst, är han verkligen inte fyskam. Men för eventuellt nytt kontrakt får det verkligen bli aktuellt med lite anger management.
Tottenham hade efter utvisningen mycket boll, men de riktiga farligheterna förblev lätträknade. I slutet var Luka Modric i princip fri med Manuel Almunia, som dock räddade snyggt. Det slutar 0-0, men det var ändå relativt underhållande. Men 0-0 är ju inte till hjälp i kampen om Champions League-platserna.
Fick slita en del för att få fram bilen imorse. Det hade kunnat vara värre, men nu var ju snön bara underbart pudrig och lättbearbetad.
När jag sedan kom hem hade någon plogat upp “vägarna” på parkeringen, men inte orkat ta själva bilplatserna. Snarare hade det blivit värre, med en ny härlig plogkant mot platserna. Jag blir så irriterad! Nu är det helg, inte alls lika många kommer att köra iväg med sina bilar, som får fortsätta att bada i 30 cm nysnö.
Jag var och lånade en snöskyffel och rensade lite till runtomkring bilen i vredesmod. Lyckligtvis står jag mittemellan två ledigplatser, för på dessa är det nu rediga snöhögar.
Raka linjer somnar man av till slut, så jag “pimpade” bakgrunden på denna sida. Lite trasiga kanter på “bladet”. Rätt snyggt ska det bli, för det är inte det än. Värre än en rak linje är nämligen en trasig kant som känns statisk. Jag var lat och gjorde bara en trasig sida, som jag sedan spegelvände – vilket gör att det trasiga helt plötsligt känns som en sämre rak linje.
Det får bli en annan dag…