Taggarkiv: bostad

Bostadsrapport från en plebej

Det är inte lätt att komma från samhällets lägre skikt. Man saknar kunskap och kapital för att komma till rätta i det kapitalistiska samhället. Se bara på mig; enligt en färsk beräkning har jag sedan jag flyttade hemifrån 1998 lagt ut 1,1 miljoner kronor på hyra för bostad. Nåväl, jag har förstås undkommit ansvar för och arbete med egendom, men alla afs och vons skrattar nog gott åt hur jag investerat mitt kapital. För samtidigt har ju den som haft kunskap och kapital köpt bostäder och låtit värdet bubbla upp sig riktigt ordentligt. Jag är helt säker på att jag hade kunnat köpa en bostad på Ålidhem för några enstaka tiotusingar 1998 och sedan sälja för mångdubbelt mer 2009 när jag lämnade stan. Men inte skulle väl jag belåna mig? Eller spara ihop kapital för den delen. Då hade jag haft till insats i Stockholm och banne mej, det hade nog kunnat bli en fin vinst över de fyra åren där.

Debatten om bostadsbubblan hålls ganska lågmäld av de många intressenterna. Det är många som har bostadsrätt eller villa och de vill knappast se bubblan spricka. Bankerna gör som bekant enorma vinster på de allt större bolånen – det vore eländigt för dem om marknaden imploderade. Hushållens höga belåning försöker åtminstone Riksbanken föra fram som ett problem, men de nämnda intressenterna pratar om annat; flyttskatter. Det sägs att de höga flyttskatterna är orsaken till allt ont på den svenska bostadsmarknaden. Flyttskatter är givetvis bara ett ord man hittat på, i själva verket handlar det i huvudsak om att skatt betalas på vinsten vid försäljning, ungefär som var och en gör på sin lön eller när någon vinner på lotteri. För egna fastigheter med lagfarter och pantbrev som fastställs som andel av köpeskillingen kunde man möjligen ha ett tak, det blir snabbt absurda summor. Men nej, dessa ”flyttskatter” skulle förmodligen inte lösa problemen på bostadsmarknaden, utan bara öka klyftorna.

Det är andra tider nu. Förr tog man på sig finaste skjortan för att gå till banken och övertyga dem om att man duger som låntagare. Men marknaden har exploderat och nu slåss bankerna om att ge var och en lån för att få en smaskig ränteintäkt. Tyvärr innebär det ju också att många som kanske inte borde låna miljonbelopp ändå får göra det. Givetvis är det dessa som kommer att råka mest illa ut när bostadsbubblan spricker. Eller räntorna höjs till normala nivåer.

Själv är jag inte i farozonen, men har å andra sidan spolat ner en miljon kronor genom den allmännyttiga toaletten.

Nya pengarCreative Commons License Per Åström via Compfight

Var har jag bott?

Jag känner behov av att lista upp saker och ting, så pass att det blir en ny kategori. Lista saker och ting, som var jag har bott.

I tur och ordning:

  1. Siriusgatan, Bergsjön, Göteborg
  2. Fysikgränd, Ålidhem, Umeå
  3. Geografigränd, Ålidhem, Umeå
  4. Historiegränd, Ålidhem, Umeå
  5. Älvans väg, Tomtebo, Umeå
  6. Språkgränd, Ålidhem, Umeå
  7. Historiegränd, Ålidhem, Umeå
  8. Ormingeringen, Orminge, Nacka
  9. Aniaravägen, Tureberg, Sollentuna

Ofri och förtryckt

Att vara spekulant på andrahandsmarknaden för lägenheter i Stockholm ger en perspektiv. Inbillar mig att det är ungefär som att leva i en diktatur där godtyckliga beslut är vardag. Den som har en lägenhet har fullständig makt att välja hyresgäst och tack vare att efterfrågan är aldrig sinande, skenar priserna. Den som har en lägenhet kan både äta av kakan och därefter ha den kvar. De kan låta desperata människor betala överpriser som faktiskt motsvarar ägarens amorteringar och räntor.

Trots att jag är ofri och förtryckt har jag fått den hedersamma äran att se två objekt ikväll. Har jag förmågan att vinna deras förtroende genom medhårsstrykningar och rövslickeri, eller får jag fortsätta leva i ovisshetens iskalla polarvindar?