Det är tyst, bara pojkarnas andning hörs. Perfekt. Trots att jag är trasslig i mitt inre sover jag, vad jag vet, gott för det mesta. Men på sistone har det varit svårt. Först den plågsamma värmen, och nu på slutet, myggen. Den gångna natten var horror – de kom i ett pärlband, en i taget, smack, en till. Adrenalinet slår till direkt, på med mobillampan och upp på jakt. Smack, och så en till. Det har varit ytterst oklart var de kommer ifrån. Inte kan de väl komma in under dagen och sedan samordna en utnötningsattack i sovrummet efter att lampan är släckt? Det har aldrig varit problem tidigare, men det är klart – det står ju en öppen spis i hörnet. Är det där de kommer ifrån? I eftermiddags, i ett apatiskt trött tillstånd, åtgärdade jag spisen med myggnät. Så här långt verkar det mycket lovande. Nu ska jag gå och lysa och lyssna på nätet, hoppas de är många där och skämmer ut sig. Isåfall ska jag skratta ondskefullt triumferande och sedan sova riktigt gott och drömma sött om hur mitt koldioxid puttrar ut i skorstenen som lockbete in i paradiset, men där ett helvetesnät står i vägen för den eviga festen.
Kategorier