Gubbpoängen trillar in, exponentiellt i tilltagande.
Borta är den tid då övergången till vintertid innebar en möjlighet till en godkänd sovmorgon. Du kunde ligga och dra dig till klockan tio, men så var klockan bara nio. Dagen därpå var det som att skolan började en timme senare, vilken otrolig lyx det kändes som. Sedan var det så klart också till större besvär i motsatt riktning, när klockan skulle vridas fram igen på våren.
Nu är allt detta en gäspning. Hann vara besviken över att jag vaknat så extremt tidigt, innan jag kom ihåg vad det var för dag. Å ena sidan är det trevligt att morgnarna blir lite ljusare, å andra sidan börjar eftermiddagsmörkret bli mer nedslående. Jag skulle nog kunna lägga en röst på de förslag som finns på att avskaffa tidshoppandet.
