Det är väl ingen hemlighet att Björklöven är laget i hjärtat. Under den här bloggens existens har det mestadels varit ett totalt mörker: konkursansökan, tvångsnedflyttning, år av misär i division 1 med spännande matcher mot Kovland, Kalix och iskalla derbyn mot Teg. En ljuspunkt var förstås när laget kvalificerade sig upp till Hockeyallsvenskan igen. Och ett av åren var man åtminstone topp 7. Men mest har det varit nära katastrof. Tills den här säsongen. Björklöven leder Hockeyallsvenskan storstilat, har ett enastående lag som spelar fint och en riktig kanonmålvakt som stoppar allt. Det är som att man inte känner igen sig, att hålla på Löven ska göra ont. Det kommer väl.
Men allt är förstås ett slutet kretslopp. Alla övriga intressen går uselt. Arsenal som också blivit en del av hjärtat prövar verkligen tålamodet. Det är länge sedan det var fantastiskt hos Gunners, man har inte vunnit väsentliga titlar på 15 år. Men de har skuggat däruppe i toppen och man har alltid kunnat hoppas att det med några värvningar ska bli storartat igen. Men tvärtom, det har de senaste åren bara blivit sämre och sämre och i år är katastrof. Det säger väl ett och annat att man sett sig tvungna att sparka tränare Unai Emery och tillfälligen låta Fredrik Ljungberg ha ansvaret över klubben.
Den ena ligger fint på plus och den andra på minus. Det jämnar väl ut sig. Men då finns den tredje faktorn, som också bara tycks bli värre och värre: New Jersey Devils. Inte för att man orkar kolla särskilt mycket på NHL på nätterna. Men det går uselt. Man har valt först i draften i ett par vändor nu, men det lyfter inte. Det blir snarast sämre och sämre.
Eftersom Björklöven ändå är viktigast, så är det uppenbart att deras otroliga säsong så här långt kostar hårt för de övriga posterna i balansräkningen.