Häromkvällen hade jag det stora nöjet att sitta ner och titta nyhetsmagasinet Agenda. Till stora delar ett fantastiskt program med fördjupning i och perspektiv på aktuella frågor. Men sedan händer det; någon av fördjupningarna ska följas upp med debatt mellan svenska politiker. I veckan handlade det om problemen för utryckningspersonal i laglösa förorter. En mycket viktig samhällsfråga, en av de viktigaste faktiskt. Ni gjorde inget åt det, säger Ygeman. Ni gör inget åt det, säger Lööf. Det räcker inte med projekt, vi vill ha ett polislönelyft och fler poliser, Ygeman vill inte satsa någonting, fortsätter Lööf. Ni satsade inget, vi har påbörjat insatser, svarar Ygeman. Jag kräks lite i munnen. Det är så respektlöst att hålla på så här inför ett av de få riktiga problem Sverige faktiskt har. Där det krävs samling erbjuder partierna nonsenskäbbel. Att stå där och tjafsa om vad som är gjort eller inte gjort och av vem är ett hån mot alla vanliga människor som bara väntar på att Sveriges riksdag ,där 87% delar grundläggande värderingar, tar tag i saker tillsammans för att lösa problemen. De kanske inte bryr sig tillräckligt så länge solen skiner över Helgeandsholmen. Har det alltid varit så här huvudlöst?
Etikett: Annie Lööf
Högervinden blåser
Analysen nedan var korrekt, inte bara på partiledarnivå, utan även bland väljarna öppnas nu dörrarna till Sverigedemokraterna hos högerpartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern. Snart är det Jimmie Åkesson eller Mattias Karlsson som myser hemma hos Annie i Maramö och förbereder det nya högerlaget. Den stora förloraren torde initialt vara Moderaterna, som då inte längre är överlägset störst i blocket och nog tvingas överlåta betydande poster till Sverigedemokraterna i en kommande regering. Eller så återvänder många väljare till m när man visar sitt rätta ansikte och minskar både solidaritet och skatter till förmån för individens misstro till andra människor. Ett övergivande av decemberöverenskommelsen blir en riktig chansning för moderaterna.