Läget är som värst just nu. Igen. Ökad smittspridning, restriktioner och ofriheter. Ännu ett berg att bestiga.
Kommer att tänka på skidåkaren Mathias Fredrikssons gamla mantra, när han skulle testa final climb i Tour de Ski, den ljusa idén att åka längdskidor uppför en alpinbrant. En bit in i stigningen är orken slut och han kan bara kriga och upprepa mantrat: kliv, kliv, överlev.
Skylten som förkunnar att det är 1,5 km kvar till mål brukar ge energi till sista rycket, men uppför slalombacken är metrarna långa. Det som ser ut som en målportal är ingången till upploppet och de sista 200 metrarna. Men han tar sig i mål och får pusta ut.
I coronabranten finns inga skyltar eller målportaler. Det är väl det som gör den än jävligare.
Och sett till hur smittsam den senaste varianten är, så känns restriktionerna i det stora hela meningslösa. Fyra miljoner barn och ca 1,1 miljoner familjer och 300 000 lärare och varianter t ex, och så resten av samhället som ändå ska fortgå, kommer så klart att se till att den som ännu inte har haft corona får sig en släng.