Etikett: trams

Det känns som att jag har skrivit om det förr, men det verkar inte så – det svenska skriftspråket är alldeles för komplicerat, ja, nästan så att det skapar onödiga klyftor mellan människor.

Ta bara det här med sje- och tjeljud- hur många varianter finns det inte? Det borde införas en standard eller kanske helt nya bokstäver för dessa ljud istället för sj, sk, stj, skj, sch, j, ch, ti, si, g och sh (m fl –vissa räknar noga till 65), samt tj, k, kj och ch (osv). Finskan har en ganska smidig lösning där š är sje och tš är tje (typ), t ex šeikki (shejk eller schejk – vi har inte riktigt bestämt oss) och Tšekki (Tjeckien). Svenskan har också en massa homofoner som kommer att innebära problem, som skälva och själva eller tjära och kära. Det får vi lösa, det viktigaste nu är ju att överbrygga stavningsproblemen. Låt oss bestämma att sjeljudet stavas sch och tjeljudet stavas tj.

En annan smidig lösning från finskan är att lång vokal skrivs ut med två av samma vokal, medan kort vokal är en ensam vokal. Den tar vi!

Vidare måste vokaler uttalas som de låter i alfabetet. O låter olika i not och kol – det måste sluta. Not är not och kol blir kål, osv. Alla j-ljud ska stavas med j, kort och gott. Ännu fler homonymer blir det, men det är bara att köpa.

Det här är bara några åtgärder på väg till ett rättvist språk, som jag nu tillämpar på ett tidigare stycke från bloggen:

Det individualistiska proschektet haar bliivit ett höögerliberaalt mörker däär man baara tänker påå sej schälv. Internets anånyyma rum haar lååtit toonen blii ootreevlig, vilket seedan nårmaliseerats. Tidningarna haar sluutat skriiva, de tjäänar pengar påå TV-reklaam fööre inslaag åm nånsens, eller rooliga bilder meed viraala eegenskaper. De schornalistiska inslaagen äär baakåm betaalväggar. Fålk seer inte påå TV, åch åm de jöör det äär det noog inte nyyheeterna ii första hand. Det finns föör många ingen såm helst mootpool till haatandet åch allt fleer haatar allt meer öppet åch rutiinmässigt. Det finns ijentligen ingen diskuschoon eller debatt. Diskuschoon åch debatt i saak krääver ansträngning åch kunskaap. Det äär mycket lättare att säja ”rasist” eller ”kåmmunist” eller hålla platta diskuschooner åm statistiik – såm den seenaste veckan åm huuruviida våldet haar öökat eller inte.

Ja, det var inte lätt. Nästan så att det finns korta, mittemellan och långa vokaler. I det ovanstående blev mittemellanvokalerna långa.

Svenska akademien! Jag är öppen för förslag kring konsultuppdrag.