Kategori: Spaning

Under femton års tid har vi haft tillgång till ganska kompletta lokaltidningar på webben utan att det kostat något utom att utsättas för annonser. Det senaste året har mediehusen satsat hårt på att göra tidningarna alltmer läsvänliga och därefter börja ta betalt för dem. DN presenterade betalsajten dagensnyheter.se som är hela tidningen till skillnad från den något avskalade dn.se och morgontidningarna i Västerbotten och Norrbotten har stängt in det mesta av det egna redaktionella materialet i olika plusabonnemang.

Det är klart att mediehusen ska ha betalt, men frågan är hur det ska gå till. Betalmuren är knappast den rätta lösningen.

Det är svårt att säga hur det ekonomiska ser ut, det är sällan man hittar information om rena nätannonsintäkter och ännu hemligare verkar antalet plusabonnenter vara. I Norrbotten ledde plustjänsten till stort tapp av besökare på webben, vilket inte sågs som besvärande av ägarna, som dock snabbt valde att öppna upp fler artiklar, enligt uppgift så mycket som 70%. Kanske är webbannonsintäkterna så låga att det inte är besvärande med en halvering av besöken, eller så är det bara snack. Kanske vill man ändå ha sina läsare, för det är knappast några stora massor som tecknat ett digitalt abonnemang för 179 kr i månaden, en krona billigare per dag jämfört med papperstidning. Ungdomsabonnemanget, 99 kr per dag, kanske skulle kunna börja locka några äldre, men är så klart för dyrt för 21-åringen.

Men det stora problemet är förmodligen hur vi läser tidningar på webben; visserligen ofta, men fragmentariskt. Även när det var gratis läste man på sin höjd ett par riktiga artiklar per dag vid sidan av notiser med senaste nytt, och detta i ett urval ur flera av de morgontidningar man har visst intresse för som västerbottning bosatt i Norrbotten. Att betala för samtliga är givetvis inte aktuellt och ingen ensam kan erbjuda vad man efterfrågar, och även om de gjorde det skulle det kännas för dyrt.

För konsumenten är den enklaste lösningen att helt övergå till public service: lokalredaktionerna i TV och radio har vid sidan av sändningarna också webbplatser som mer eller mindre fungerar som nyhetssajter.

Vad tidningarna ska hitta på är desto mer oklart. Betalmuren kommer inte att vara lösningen på medellång sikt och över tid kommer pappersupplagorna minska ytterligare när läsarna dör. Förmodligen är det annonserna som får utgöra intäkterna samtidigt som kostnaderna avsevärt får minskas med en urholkning av den kommersiella journalistiken som följd. Fördjupningen sker via sociala medier och fler än journalisterna blir inblandade i nyhetsförmedlingen och kommentering – det är både plus och minus.

Internet har redan förändrat hela medielandskapet. Att göra sig otillgänglig är att skjuta sig själv i foten i dagsläget.