Tack vare Facebook råkade jag hitta en klubbafton med Umeå-tema på Strand vid Hornstull, som gick av stapeln häromdagen.
Först ut på scenen var Frida Selander med trivsam singersongwriterpop. Roligast var hennes spretiga mellansnack, där hon bland annat konstaterade att sevenelevenkioskerna inte håller vad de heter, medan vårt 07-01 (sju till nollett!) faktiskt gör som de heter. Så när umebor kommer till storstan går det runt och letar efter bågenhuset, utan framgång. He he.
Därefter var det dags för Caotico, som nyligen släppt en singel tillsammans med Tove Styrke. De spelar en mycket trevlig elektronisk pop med en doft av både Melody Club och Pet Shop Boys. Energin på scenen är också bra, men de skulle vara ännu lite coolare med en trumslagare. Dessa gossar kommer vi nog att se lite mer av.
Tredje akt var Dennis Lyxzéns band Invasionen (tidigare The Lost Patrol på engelska) med tempofylld pop med vissa släktdrag åt det punkiga hållet. Det passar mig utmärkt med blandningen av härliga, trallvänliga refränger och lagomt med mangel.
Mot slutet av kvällen gick även ett hipetihopgäng upp på scenen, men det är förstås ingenting för farbrorn.
Idag har jag lyssnat på ett gäng av gårdagens låtar på Spotify och det är bra skit. Det är nästan så att man är en lite mer stolt umebo idag. Och så säger man det man alltid säger: jag måste ge fler nya band chansen.
Sök på Spotify:
Invasionen – 120 dB
Invasionen – Sanningsenligt
Invasionen – Demonerna
Frida Selander – Woman in me
Frida Selander – Forever on your team
Back of my head – Caotico