Det är inte utan att man blir en gråtande indian och ensam hungrig isbjörn på ett flak ute på öppet hav, när man ser alla ensamåkande bilister i stockholmstrafiken. I en tid av klimatförändringar och energibesparingsbehov så väljer många, en överväldigande majoritet faktiskt av bilarna man ser i rusningen, att frakta runt på ett två tons stålpaket för den egna bekvämlighetens skull. När tårarna torkat, skruvar jag i min ensamhet upp radion och kör vidare – äntligen har kön börjat röra på sig.
Kategorier