Kategorier
Spaning

9/11

Nyss var det någon dag i september, men när jag lät musen sväva över windowsklockan såg jag att det minsann var den 11 september. Javisst, det är nog ett odödligt begrepp för vår generation. I USA är nine eleven garanterat 4-ever. Men det är förvisso 7-eleven också.

Jag minns 11 september 2001. Behövde plugga där i Tomtebo-lyan, men det blev inget av det. Jag kom in i matchen just innan andra planet mot World trade center och sedan blev det en lång dag i soffan.

Apropå datum skrevs nedanstående inlägg 090909. Tyvärr inte klockan 09:09. Och tyvärr gjorde jag inget minnesvärt. Dags att börja planera för 101010 istället. Det är en söndag. Ettor och nollor. Oktober! Det kan bli stort!

Kategorier
Samhälle

200 år

Idag är det 200 år sedan de sista krigshandlingarna på svensk mark, då slagen vid Sävar och Ratan rundade av det bedrövliga finska kriget, eller 1808-09-års krig som en del säger, och Sverige förlorade den östra riksdelen Finland till Ryssland.

Det innebar en enorm förändring för Sverige och landets säkerhetspolitiska ställning kring Östersjön. Krigets betydelse har jag upplevt som något underskattad, men det kanske är en rest från det nationalistiska historiebruket.

Kategorier
Samhälle

Det är farligt att säga Hitler?

Det är rabalder i Gällivare efter att en kommunalpolitiker “berömt” Hitler, menar Aftonbladet.se. (Läs mer: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5400701.ab)

Enligt Aftonbladets källa Norrbottens-kuriren, är det än värre, att kommunapolitikern “hyllar” Hitler.  (Läs mer: http://kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=4965910)

Enligt tidningen har politikern sagt: ” Adolf Hitler lät bygga motorvägar och det vände den tyska ekonomin. Men några fick det sämre”.

Detta är knappast en hyllning. Det är ett exempel på expansiv finanspolitik som Keynes gjorde populär under krisåren. Ett ganska väsentligt exempel på hantering av den ekonomiska krisen idag. Att man nämner Hitler är inte helt oväsentligt, då han vurmade särskilt för sitt motorvägsprojekt. Även om man givetvis hade kunnat tala om den “tyska” satsningen på autobahn, så måste vi kunna förhålla oss till Hitler idag och inte kissa i byxan så fort vi hör hans namn. Att bara konstatera att han var en ond jävel leder ingenvart, förutom möjligen till en ny framtida Hitler, när någon karismatisk ledare kommer fram i rätt (kris)tid och erbjuder en till synes framgångsrik politik med enkla lösningar till alla.

Om Norrbottens-kurirens citat stämmer, så var det ju däremot mycket klumpigt och en fruktansvärd understatement att konstatera att några fick det sämre. Förutom att massor av människor först fråntogs sina medborgerliga rättigheter och knappast vann på den tyska ekonomiska framgången, så får man faktiskt komma ihåg ett folkmord, liksom alla de som drabbades av kriget, inklusive de tyska folket, vars land fullständigt pulveriserades när Hitler vägrade kapitulera.

Kategorier
Samhälle

Aldrig nöjd

Har läst  lite generellt om andra världskriget inför morgondagens arbete. Hitler är ju galen på ett delvis spännande sätt, lite som en bondskurk, eller – det är väl bondskurkarna som är lite som Hitler. Till sin personliga nackdel uppvisade han ju en omåttlig megalomani. Det är ju rätt meningslöst och samtidigt ändå spännande att fila på kontrafaktisk historia, men vad hade hänt om Hitler nöjt sig Belgien, Nederländerna och Frankrike som man enkelt besegrade tidigt i kriget? Sedan tidigare hade han ju annekterat både Tjeckoslovakien och Österrike, samt delar av Polen. Om Hitler hade avstått från att gå till anfall mot Storbritannien och sedermera också Sovjetunionen, och istället låtit situationen mogna – vem vet vad som hade hänt då? Sannolikt hade Storbritannien agerat på sikt, men med lite diplomati hade Hitler kunnat få ryssarna på sin sida. Och vad hade hänt då? Kanske hade det som sedan blev det kalla kriget avgjorts militärt “för länge sedan”!

Som tur är, om man nu får säga så efter alla miljoner döda, så fanns det ingen måttlighet i Hitlers planer.

Kategorier
Personligt

Slumpens skörd

Med några millimeter till godo undkom min farfar döden i Lapplandskriget 1944-45. Detta efter att ha träffats av granatsplitter i huvudet.

Därmed kunde han skaffa ett större antal barn, varav ett såg till att producera mig.

Som de säger i klicheorgierna i sport-TV: Det gäller att ha marginalerna på sin sida.

Kategorier
Spaning

Flaggdag

Idag vajar flaggorna runtomkring i Sverige. Det är nämligen hans majestät konungens födelsedag, så här på valborgsmässoafton.

Jag som är född den 24 oktober får samma behandling årligen, med viss hjälp av att det också råkara vara FN-dagen, som firas till minne av FN-stadgans godkännande 24 oktober 1945, bara månader efter det andra världskrigets slut.

Kategorier
Samhälle

Nordisk familjebok

Det finns inget bättre än tidsresor! Med lite inlevelse och utforskarlusta är tidsresan i allra högsta grad en möjlighet. Åk till närmaste bibliotek med mikrofilmsarkiv och begrunda en tidning från 1940-talet! Eller ta den enkla vägen: Läs Nordisk familjebok via Projekt Runberg, på adressen runeberg.org/nf.

Det är kul att se vad den då etablerade kunskapen var, liksom att det är kul att läsa den tidens språk. Låt oss titta på några uppslagsord i detta “konversationslexikon och realencyklopedi”, skrivet mellan 1904 och 1926.

Homosexualitet […] Konträrsexualdrift, sexualdriftens abnorma riktning mot personer af samma kön. Det normala förhållandet kallas heterosexualitet. […] Homosexualiteten är i allmänhet medfödd och måste betraktas som ett uttryck för en inom vederbörande persons släkt förefintlig nervös degeneration. […] Äfven med afseende på det homosexuella begärets tillfredsställande förefinnas de största skiftningar från det platoniska svärmeriet till de gröfsta utsväfningar (pederasti, sodomi). […] Homosexuella män ha sålunda understundom något feminint öfver hela sin personlighet och röja i sin smakriktning en viss kvinnlig esteticism, och hos de homosexuella kvinnorna kommer omedvetet den sexuella förnekelsen af det egna könet till uttryck i ett manligt sätt att kläda sig, manlig hållning, manliga intressen.

Hitler, Adolf, tysk politiker, f 1889, enligt en annan uppgift 1884, i Branau am Inn, Öfre Österrike (invid gränsen till Bajern), utbildades till dekorationsmålare, bl. a. från 1913 i Mimenen, och deltog som frivillig menig soldat vid ett bajerskt infanteriregemente i Världskriget. H. var därefter till slutet af 1919 riksvärnssoldat och deltog s. å. i stiftandet af det nationalsocialistiska arbetarpartiet, hvars ledande man han varit sedan 1920. Det uppsatte på sitt program indragning af krigsvinster och öfver hufvud inkomst, som vunnits utan möda och arbete, förstatligande af
trusterna, kommunalisering af de stora varuhusen och jordreform. Vid riksdagsvalen s. å. erhöll partiet blott några få tusental röster. Det växte emellertid senare ut till en i Bajern och Österrike mycket utbredd folkrörelse vid sidan af de vanliga politiska partierna, med egen fackorganisation och framför allt kännetecknad af sin frivilliga armé, “de nationalsocialistiska stormtrupperna”. Starkare än förut betonades nu rörelsens antisemitiska drag och dess kamp mot den internationella marxismen, och i Tyskland blef dess mål att ersätta “juderegeringen i Berlin” med en nationell diktatur. H. vann rykte som folktalare och stärktes i sina diktatorsdrömmar genom fascistsegern i Italien 1922. H. utropade i München 9 nov. 1923 förre bajerske ministerpresidenten von Kahr (se d. o. Suppl.) mot
hans vilja till diktator, men denne vände sig redan dagen därpå mot rörelsen, som han tidigare till en viss grad uppmuntrat. H. blef några dagar senare häktad och ställdes 1924 under åtal för högförräderi.

Slut citat.

Homosexualiteten var ju sjukdomsklassad länge, men på den här tiden gick man hårt åt. Samtidigt är det intressant hur den tidens “sanningar” som var “fördomar” lever kvar som fördomar idag.

Hitler kom med i tilläggsband av NF. Ännu hade han inte lett ett krig och genomfört ett folkmord, men ändå går det att spåra skepticism i framställningen. Som att han var en populistisk politiker, duktig på att tala, med tydlig antisemitisk agenda och “diktatorsdrömmar” – en enkel drömmare. Kanske var det den här synen som gjorde att Frankrike och ännu mindre Storbritannien agerade, när han inledde sin aggressionspolitik på 1930-talet.

Kategorier
Samhälle

Kristendomen vs patriarkatet

Kristendomen var i begynnelsen tämligen inkluderande, där skillnader i livsvillkor mellan fattig och rik, liksom man och kvinna kunde ha suddats ut, om det inte vore för det redan befintliga och starka patriarkatet. Hursomhelst var det säkerligen en starkt bidragande orsak till kristendomens snabba expansion att människor som tidigare varit utstötta välkomnades in i ett sammanhang och gavs ett fullvärdigt medlemskap däri. Eftersom vi än idag brottas med jämställdhetsfrågor, inte minst inom kyrkan där en del fortfarande (helt öppet!) är kvinnoprästmotståndare, är det tydligt att det fullvärdiga medlemskapet kom med en rad undantag som varit svåra att utradera.

När verkligheten hann ikapp de tidiga kyrkofäderna gällde det att anpassa sig. Ett viktigt drag för att accepteras i den grekiskromerska kulturen och dess världsligt inriktade ledare var anpassningen till patriarkatet. I ursprungliga bibeltexter och berättelser omnämns kvinnor i viktiga och ledande positioner, men ändå förblir kvinnan generellt underordnad mannen i samhällslivet de följande 2000 åren.

Kyrkofäderna hade inga större problem att motivera kvinnans underordning, i synnerhet med en ansats i Eva som den första syndaren. Sedan urminnes tider fanns också den dualistiska synen på världen, där fokus lades på motsatspar som; det goda och det onda, det andliga och det världsliga, det manliga och det kvinnliga, det sinnliga och det köttsliga, och så vidare. Kvinnan kopplades långt innan kristendomen, inte minst av de grekiska filosoferna men även tidigare, till de negativa polerna. Kvinnan stod för det okontrollerade kroppsliga och köttsliga, och i kristendomens regi kopplades detta till samröre med djävulen.

Inom den tidiga kyrkan fanns inga karriärsmöjligheter öppna för de fullvärdiga medlemmarna kvinnor, även om undantag som bekräftar regeln finns. Den patriarkala samhällsordningen som kyrkan ärvde såg också till att de män (för de var ju män) som arbetade med skriften ändrade kön på en del karaktärer. Det enda kvinnor egentligen kunde göra för att påverka sina förutsättningar var att undanhålla all sin kvinnlighet, leva i celibat, med en ständigt täckt kropp och be. Att gå med i ett nunnekloster kunde innebära en viss självständighet.

Klosterväsendet kulminerade under medeltiden och nunneklostrens ledare, abbedissorna, kunde under en tid bli respektabla figurer inom kyrkans hierarki. På senmedeltiden försvann emellertid abbedissorna i stor utsträckning och nunneklostren administrerades istället av manliga biskopar i närheten.

Det mest iögonenfallande under medeltiden är emellertid hur idén om häxeri växer sig stark med kyrkans lärde i förarsätet. Det fanns givetvis många legender att utgå ifrån, men de slutsatser som dras och de domar som faller bygger knappast på empirisk forskning och sakliga brottsutredningar. Häxeriet som idé framstår som en ren skrivbordsprodukt, en social konstruktion vid sidan av könen, som tynger kvinnans axlar ytterligare. Bland dem som drabbas är nämligen en övervägande majoritet kvinnor. Sannolikt har detta att göra med att kvinnan i den roll hon tilldelats ofta har sysselsatt sig med människonära aktiviteter, som före vetenskaperna var inlindade i en hel del mystik.

Redan på förhand ansågs kvinnan vara ett lättare byte för djävulen, då hon sågs som svagsinnad, lättförledd, moraliskt svag och hämndlysten.  Det var också kvinnorna som förde vidare byatraditioner vad gäller läkekonst, abort och födelsekontroll, liksom att de ofta var närvarande vid födslar och förberedde döda kroppar inför begravningar. Det låg nära till hands att beskylla dessa för häxeri. Kvinnor med så breda kunskaper var oftast äldre och fyllda med livserfarenhet, varför bilden på häxan som en gammal, rynkig gumma etablerade sig redan här och har överlevt till våra dagar (nå, iallafall tills TV-serierna om tonårshäxan Sabrina och Förhäxad).

Inom den katolska kyrkan kom kvinnan ända in vår samtid att kopplas till häxeriet, men framförallt fortsatte kyskhet att vara en dygd.

Där reformation slog ner förändrades vissa av förutsättningarna. Luther avskaffade äktenskapet som ett sakrament, vilket gjorde att det i viss mening blev återkalleligt och skilsmässa blev en möjlighet (även om det kunde förenas med stor social skam). Luther tolkade också Adam och Eva som att de skapades för att föröka sig, vilket gjorde att sexualiteten inom äktenskapet skulle förenas med glädje och inte med skuld. Familjen fick en allt viktigare position i det nya troslivet och både far och mor skulle vara apostlar och biskopar för sina barn. Hand i hand med den övriga samhällsutvecklingen blev viss utbildning också en reell möjlighet för kvinnorna.

I det stora hela skulle jag beskriva kvinnans ställning i kyrka och samhälle från Jesu tid (i själva verket tidigare än så) till och med reformationens tid (i själva verket senare än så) som ganska rätlinjigt underordnad mannen. Det finns enskilda aktörer som utgör undantag, som verkligen bekräftar regeln, låt oss säga patriarkatet.

Källa: MacHaffie, Barbara J Her Story: Women in Christian Tradition

Kategorier
Spaning

Månen hänger lågt

På nattpromenaden hängde en trekvartsmåne lågt. Den var stor och gulnande. Hade den varit full hade nog strävt hår börjat växa på kroppen och instinkterna fått en att yla. Den är verkligen mystisk när den hänger lågt bakom trädtopparna. Tänk vad våra förfäder har fått spekulera kring detta mystiska fenomen, och vad lätt det måste ha varit att göra någon orolig.

maanen

Foto: www.fotoakuten.se

Kategorier
Samhälle

Resursbrist nu och då

På 1300-talet hade gynnsamt klimat, hjulplogar och därigenom bättre jordbruk lett till en befolkningsökning i Europa. Bristen på kunskap och långsiktighet gjorde att européerna hade en slags slit-och-släng-attityd till naturen och dess resurser. När efterfrågan på jordbruksvaror ökade hade man inget tålamod och kom att i stor utsträckning utarma jorden på näring. Där treskifte användes, övergavs det och jorden fick aldrig återhämta sig. Denna iver att leverera gjorde saken än värre. Hållbar utveckling fanns inte på agendan.

I mitten av 1300-talet kom så pesten, digerdöden (den stora döden, den svarta döden). Under de följande årtiondena minskade Europas befolkning med ungefär en tredjedel. Resursbristen var över.

Kan historien återupprepa sig?

Självklart! För några år sen när fågelinfluensan var på tapeten diskuterade vi ödesmättat kring pandemier. Den oron har nu lagt sig och istället riktas uppmärksamheten mot mänsklighetens samvete och moral med klimathotet. Än så länge kan man påstå att resurser räcker till den globala befolkning vi har, även om det är betungande och tragiskt hur resurserna fördelas, inte minst att människor är hungriga, medan andra har övervikt och slänger minst 20% av den mat de bär hem från affären (Källa: http://www.nwt.se/karlstad/article72725.ece)

Hur många vi faktiskt kan vara på jorden dividerar de lärde om. Jag antar

  • att någon form av pandemi eller större epidemi är något vi får räkna med på sikt,
  • att dagens informationsteknik  och kunskap gör att information om epidemin och handlingsberedskap kan spridas snabbt och kommer att spridas snabbt i västvärlden och
  • att de som redan lever i fattigdom och hunger överhuvudtaget är mer mottagliga för en epidemi.

De globala sociala orättvisorna kommer sannolikt bibehållas in i de värsta katastroferna också.

Några hundra år därefter kan lärare berätta om den andra stora döden, som förstås skapade en del lidande, men också löste frågan om resursbristen.

Här är för övrigt en härlig film om digerdöden som fem elever satte ihop i höstas: