IF Björklöven, en gång ett välkänt och uppskattat varumärke, kan dö.
Det är drygt 22 år sedan som Umeå firade föreningens enda SM-guld i ishockey. Året därpå knep man silvret, för att ytterligare ett år senare åka ur elitserien. Under 1980-talet gjorde Löven ett avtryck i gemene mans idrottsmedvetande genom att dels ha duktiga spelare och spela en rolig ishockey, och dels för att man hade ett intressant och avvikande namn och varumärke. Även under det dystrare 1990-talet behöll föreningen dess status som en klassisk svensk ishockeyklubb, utan att kanske förtjäna det. Faktum är att till och med långt in på 2000-talet har mossiga sportredaktörer i hockeyallsvenska orter som Borås och Oskarshamn, som minns Lövens glansdagar poängterat vilken relativ storhet som står som motståndare. Nu har de kommit ner på jorden och insett att Lövens muskler långsamt förtvinat, så att det nu krävs livsuppehållande åtgärder. Eller, med andra ord, att Löven är som vilket skitlag som helst för Hockeyallsvenskans nedre tredjedel.
Varför har det blivit så här? Till syvende och sist handlar det självklart om pengar. Löven har egentligen aldrig haft någon långsiktig huvudsponsor med stora ekonomiska muskler, vilket delvis beror på att Umeå inte är en industristad, men kanske framförallt på att föreningen under så många år levt på gränsen och många gånger långt över vad tillgångarna tillåtit, vilket skadat förtroendet för klubben hos de sponsorer som ändå funnits. Konkursen har varit nära flera gånger: säsongen innan lagets senaste sejour i Elitserien spatserade laget och ledarna på torget med sparbössor för att få lite likvida medel. Väl i kvalserien var föreningen kreditmässigt svartlistad och tvingades åka på bortaturné med en kappsäck full med pengar från de senaste hemmamatcherna och betala hotellnätter kontant. Elitseriesäsongen 2000/01 var det mindre snack om pengar, men det var heller inget snack om sanering. Dolt under ytan fortsatte klubben att blöda och leverantörsskulder samlades på hög. Därefter följde nya satsningar: förvärvet och uppgraderingen av Umeå ishall till Umeå arena, som på sikt skulle bli ett klipp, samt den sportsliga satsningen mot elitserien med Randy Edmonds som coach. Hockey var ganska populärt i Umeå, men bakom kulisserna tornade hoten upp sig, löneutbetalningar uteblev och spelare fick helt plötsligt ont i ljumskarna.
Året därpå, nu är vi alltså inne på säsongen 03/04, blev det ingen ny sportslig satsning. Det skulle bli ett mellanår med mycket juniorer från det egna leden, kryddat med kvarvarande spelare under kontrakt. Men detta mellanår har blivit till sex mellanår, för att de ekonomiska liken var inte bara ett fåtal, utan en hel armé av skulder, ej fullföljda åtaganden och tvivelaktiga beslut.
Ordföranden och direktörer har spätt på det hela genom uttalanden om trestegsraketer, ett mellanår, en halvsatsning och sedan full satsning med god ekonomi, eller spekulationer om att man tror sig vara nära ett avtal med en samarbetspartner som kommer att generera stora pengar till nyförvärv. Därigenom har man snart förlorat allt förtroende även hos supportrarna, vars relation till föreningen är närmast sakral och orubblig. Förra året var det rekordglest i Umeå arena på en del matcher. Kan inte minnas att det var så tomt ens på 1990-talet när gamla division 1 norra bjöd på läckerheter som Antjärn, Husum och Clemensnäs.
Där är vi nu. Det har under sommaren pratats om att miljoner är på ingång. Det har pratats om att den här säsongen ska ha sportslig inriktning, och att andra investeringar får vänta.
Igår åkte jag till Uppsala för att för första gången den här säsongen se laget i matchmundering mot Almtuna. Kom lite sent, men kan inte tänka mig att det var så annorlunda första minuterna. Löven skapade nästan inget på egen hand, men kom till några skott efter att ha stressat fram misstag. Annars bestod anfallsspelet av sargbök i hörnen och ständiga försök att tvinga sig in närmast kassen, eller chansflippa in pucken i slottet bakifrån mål. Försvarssidan är alarmerande blek och det bästa förvärvet där (?) Aki Heino har visserligen offensiva kvalitéer men var katastrofal i defensiven. Det blev en 0-3-förlust.
Om det fortsätter så här och laget slutar på plats 10 i allsvenskan är det forna och eventuellt potentiella elitlaget IF Björklöven dödförklarat. Nu krävs behandling med konstgjord lunga. Vare sig det kommer genom en satsning på en evenmangsarena i Umeå, som kräver ett populärt återkommande evenemang som elitishockey, eller om det är tvivelaktiga ryska oljemiljoner som står för kalaset, måste behandlingen sättas in nu.
