Etikett: tåg

Kategorier
Det sociala spelet Kultur Samhälle Spaning

Ljud i offentliga rum

Idag på tåget var det en nisse som började poppa reggae från sin mobiltelefon, utan hörlurar, rakt ut i det offentliga rummet. Kan det bli mer oförskämt och egocentriskt? I en vagn med tiotals passagerare tog han sig friheten att bestämma vad alla ska lyssna på. Svensson vände sig om försiktigt för att se vad det försiggick för kulturbrott.

Men i ärlighetens namn hade det kunnat vara värre, det hade ju kunnat vara något annat än reggae. Det är inte för intet som reggaebusschauffören accepterats av många umebor och nått viss berömmelse för sitt intrång medelst västindiska tongångar i bussens offentliga rum. Baktakten och det drömska och rökdimmiga filosoferandet får en att inta en mer förlåtande och accepterande inställning.

 

Kategorier
Spaning

Umeå-Lycksele

Det sägs att regionaltåget mellan Umeå och Lycksele är en succé. Det finns förstås nackdelar, som man skriver i artikeln: bussarna, som nu dras ned på, har ju stannat lite överallt, medan tåget bara stannar i Hällnäs, Vindeln och Vännäs. Det innebär sämre service, eller förlorad miljöeffekt när människor tar bilen till stationerna. Länstrafiken borde också snarast engagera sig i att utveckla matartrafik till stationerna, istället för att fortsätta med sin gamla tidtabell som inte alls är kompatibel med tåget.

Om trafiken blir fortsatt bärkraftig öppnar det sig dock intressanta möjligheter för en själv i en eventuell framtid hemmavid: bo billigt i Vindeln, jobba i stan. Eller i värsta fall tvärtom.

Kategorier
Personligt

Dansk folkeparti via SD-land

I eftermiddag bär det av till Köpenhamn med arbetslaget. Vi ska åka tåg, det blir trevligt (hoppas det är i tid och att inga rälsgående lastare står i vägen). Men ack, hur ska det gå för oss främlingar?

Kategorier
Personligt

Ett tåg i natten

Häromdag fanns det inte en enda ledig flygstol från Norrland till Stockholm, varför jag tvingades att åka det ökända nattåget. Det är trots allt ändå inte värre än att jag är en gammal tågromantiker, och innerst inne hoppas jag nog alltid att något ska hända och en privatdetektiv kliver fram ur en kupé för att frambringa sanningen. Dessvärre händer det aldrig något och allra minst längs norra stambanan som bokstavligen går mitt i obygden. Det är en obeskrivlig tristess, och lyckligtvis får man sova några av de 12 timmar som måste avverkas.

Nattåget är verkligen ingen höjdare. Det har varit samma vagnar utan någon nämnvärd uppfräschning så länge jag kan minnas. Det luktar dåligt och känns allmänt sunkigt.

Men tågromantikern är inte död: när den sk botniabanan kommer igång nästa år kommer jag gladeligen att åka till t ex Umeå på sex timmar, det är helt okej.