I sommarsolen spatserar jag upp för den lokalgata som leder till jobbet. Vid en av de sista villauppfarterna svänger en katt ut och börjar gå mot mig längs vägkanten. Jag böjer ner huvudet medan katten vinklar upp blicken något mot mig och vi hälsar på varandra med en enkel hövlig nick, innan vi går vidare för att möta dagen på varsitt håll.
WordPressverktyget erbjuder ett starkt spamskydd och vad det verkar slinker ingenting förbi posteringarna och in på kommentarsfältet här på bloggen. Detta trots att en del av spammet hyfsat till sig språkmässigt. Tittade ikväll in i skräpmappen och hittade följande kommentar:
Bra idé, men kommer det här att fungera i det långa loppet?
Det låter ju som något som en student som inte läst på kan säga för att höras och ta plats på ett seminarium.
Tyvärr passade kommentaren inte alls in i inlägget*, så spamroboten måste träna något ytterligare på sin sociala kompetens.