Valborgsmässoafton spenderades på Stadsteatern och Bröderna Karamazov. Bitvis var föreställningen svårt kärv och tungrodd, bitvis gick den hem med starkt spel och humor. Nu när jag bläddrar bland recensioner, brutalt sågande såväl som broderligt upplyftande, så tycker jag att alla har rätt. Det främsta bestående intrycket blev ännu en bok på listan som jag skulle vilja och kanske också borde, men förmodligen aldrig kommer att läsa.
http://www.expressen.se/kultur/1.2352736/broderna-karamazov-stockholms-stadsteater
http://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/broderna-karamazov–pa-stockholms-stadsteater