Etikett: minnen

Kategorier
Personligt Spaning

Minnesdoping

I Facebook-flödet har det florerat en utmaningskarusell som utmanat folk att lägga ut en bild från ungdomen. Alla dessa meningslösa utmaningar som passerat och plötsligt kommer det en intressant. Och som folk har slutit upp. Det har nog med åldern att göra. Alla har en bild från ungdomen som de drömskt tittar tillbaka på, beundrar och minns, förmodligen, hur dåligt självförtroende de hade och saknade förmåga att uppskatta sin ungdomliga skönhet. Så jag har gillat allas bilder och därmed själv blivit utmanad. Var just i källarförrådet och kikade lite – vilken guldgruva! Och banne mej, det är riktigt länge sedan nu som jag senast var och grävde i materialet.

Här har jag under parollen “något jag minns” kämpat för att få ner saker, visualisera hur vi såg ut i olika skeenden – utan att direkt tänka på att det finns ett fusk – de gamla fotoalbumen. Det kommer att bli högtrafik på minnesbredbandet den närmaste tiden. Fotografiet är ren minnesdoping.

Kategorier
Spaning

Livet passerar revy

Det är väl ändå en ganska etablerad idé att man vid dramatiska näradödenupplevelser ser livet passera revy. En slags forskningsstudie från universitet i Hadassah (enligt The Telegraph, enligt Expressen) visar att människor som varit nära döden mycket riktigt drabbats av starka minnen av känslosamma ögonblick i livet, dock ingalunda i någon kronologisk ordning.

Så vilka är dessa känslosamma ögonblick?

Jag tänker mig vissa en, två, tre, fyra, fem, sex, sju händelser som borde vara självskrivna, men vem önskar sig facit när det är så förenat med en stor risk att dö. Det kunde väl vara intressant att skriva ner historierna, men är det att förbereda sig för att dö?

Samtidigt som läsning av Knausgårds barndomsminnen ledde till minnen av de egna, har jag på sistone kommit att tänka på några människor som jag hade glömt bort. Någon som man hade ganska mycket att göra med, men ja, kanske att det inte uppstod några minnescementerande känslosvallningar. Någon som man tyckte mycket om, spenderade mycket tid med och pratade länge i telefon med, så pass att man undrar hur vänskapen kunde försvinna, och nu kommer man inte ihåg något av vad som hände eller vad man kände.

För att inte tala om de några tusen elever som man lotsat genom samhällskunskap och historia. Det är väl kriserna, katastroferna och några makalösa prestationer som man kommer ihåg. Det gedigna och stabila, det är som bortblåst.

Men det kanske är så här det börjar när din ungdom är borta, att livet passerar revy. I normalfallet puttrar det på över ett halv liv, med minnen som tränger sig på. I dramatiskt livshotande situationer skruvas tempot helt enkelt upp.

Knausgårds barndom

Kategorier
Personligt

20 år

Idag är det 20 år sedan fader gick ur tiden. Det var en söndag.

Jag minns en kväll något av de sista åren då vi satt sent på kvällen och spelade TV-spel. Farsan höll på och somnade till mest hela tiden, men av någon anledning insisterade han ändå att fortsätta. Så där satt jag och fnissade hur Wonderboy, eller vad det nu var för TV-spelsfigur, gick några tveksamma steg, stannade, innan jag klagade och så gick Wonderboy några steg till.

Kategorier
Personligt

Tennisbollspromenad

Ett minne från ungdomens  ljuvliga sommarkvällar på Ålidhem uppenbarade sig: Av och till, närhelst det var dags att gå en bit, t ex till Statoil för att köpa gotta i natten, så hände det att vi tog med oss en tennisboll att kasta emellan oss för att krydda promenaden med lite underhållning. Det fungerade bra.

Ett annat minne, snarare från barndomens friska vårmorgnar: Vi åkte buss till skolan. Vid vår hållplats var vi minst fyra gossar som så snabbt snön tinat bort spelade lite vägg i väntan på bussen. Jävlar vad vi hamrade i väggen och jag kan inte tänka mig annat än att det dunsade fint i lägenheterna där i det hus som brann ned några år sedan. Klockan var dessutom alltid före halvåtta, men det var aldrig någon som klagade.

Kategorier
Personligt

Onyttiga ungdomar

När vi var unga brukade jag och Tomas köpa en kebabrulle och varsin stor flaska cola. Sedan satt vi i mitt rum och såg på TV hela kvällen. Shitload of shit-days kallade vi det såsmåningom.