Ingen rast, ingen ro.
Efter en trevlig och festlig weekend i Hamburg mellanlandar jag hemma innan resan fortsätter mot.. ..Oxelösund med jobbet.
Ingen rast, ingen ro.
Efter en trevlig och festlig weekend i Hamburg mellanlandar jag hemma innan resan fortsätter mot.. ..Oxelösund med jobbet.
Idag fick vi åtnjuta en kort föreläsning med Ulf Hjertonsson, tidigare generalkonsul i New York, dessförinnan ambassadör både här och där, samt en central figur på UD.
När han berättade om sina upplevelser från maktens korridorer, där han kommit nära stora händelser och historiskt centrala personligheter, kände man sig ganska värdelös som ägnar dagarna åt att fråga om varför folk inte har pennor med sig och sedan be dem att vara tyst.
Läs (lite) mer och se en bild på Ulf Hjertonsson på http://www.dagensps.se/artiklar/2009/04/27/03384829/index.xml apropå att regeringen Reinfeldt börjat spara pengar genom att lägga ner ambassader och konsulat.
Inga papper påskrivna om en framtid.
Fram till semestern är det också en massa spännande planerat, nästintill varje helg: 13-16/5 Göteborg, 21/5 Kiwi på besök, 28-30/5 Tour de Västerbotten, 4-6/6 Hamburg, 17-21/6 Warszawa.
Låt det nu bli klart med jobb snart, så att man kan längta till en avslappnad sommarsemester också.
Ett perfekt träningspass? Måhända.
Men nu är fötterna lätt slitna och buttra!
Provade att gå hem från jobbet idag. Det var en verklig plåga. 1 timme, 39 minuter och en sekund tog det. Men då gick jag lite fel i sökandet efter bästa möjliga väg. Med andra ord måste jag prova på nytt imorgon. Bara inte fötterna protesterar med blåsor inatt. I själva verket är det ju ganska lugnt och trivsamt att gå så länge radion roar.
Det är vår. Nåja, idag var det rena rama junisommardagen för en umebo i exil. Och ikväll åskade det. Men, det är faktiskt vår. Det innebär för en färsking på arbetsmarknaden att det är dags att söka förnyat förtroende. Ikväll har sju tiggarbrev skickats iväg. Skönast vore det förstås att undvika besök på Arbetsförmedlingen, för där riskerar man att mötas av deprimerande anslag som det nedan, som jag möttes av i Umeå i våras.
När jag vaknar har jag svårt att bedöma hur trött jag är. Det ÄR svårt att avgöra, mycket kan påverka hur trött eller pigg man känner sig för ögonblicket. Den enda riktiga måttstocken är att ta reda på antalet timmar mellan insomning och uppvaknande. Är det mindre än fem timmar blir jag genast lätt bitter och försöker somna om. Är det närmare åtta blir jag istället piggare och gladare av tidskontrollen.
Jag lägger livet i händerna på vardagens regelbundenheter.
Likaså kan man hylla paracetamol och acetylsalicylsyra för deras förmåga att lindra huvudvärk. Men jag har flera gånger haft lätt huvudvärk, lagt brustablett i vattnet, glömt bort glaset och blivit kvitt smärtan.
För ett ögonblick var man tillbaka på Ålidhem och levde lata studentdagar när man startade spelet The New Tetris och möttes av följande laguppställning: Lillgris, Pentti, Diarresi, Dan, Brottarn, Susie, Froberg, Murpen, Slemelie och Pylly.
Om det inte skulle ta en och en halvtimme i anspråk skulle jag lätt som en plätt krossa Pyllys rekord på en gång. Rekordet är på 10 472 linjer och kostade 1 timme 49 minuter och 57 sekunder.
En ishockeyperiod återstår av OS.
Imorgon blir det en livskris när man ska fylla ut sena kvällen med innehåll.