POTUS

Det ska erkännas, att jag hörde till dem som trodde att Donald Trump skulle tona ner sig och bli lite mer konventionell, när han väl tillträdde ämbetet som president of the United States.

Donald TrumpCreative Commons License Gage Skidmore via Compfight

Men hans Twitter-konto låter som en flashbackares, som en del av intoleranssvansen.  George W Bush, kom tillbaka, nästan allt är förlåtet.

Eller så låter det som ett barns tweets.

Men tack gode gud att det ändå inte blev Hillary. Hon hade ju skickat mail via en egen mailserver. Nasty woman. God bless.

Med den här kickass-öppningen undrar man hur illa det kan gå för landet, och tja, världen.

Och hur ska det gå för presidentkaraktären i alla Hollywood-produktioner? De där moraliskt fläckfria, rakryggade alfaamerikanarna med grått hår?

Kent IV: Live in Luleå

Kent kom till Luleå för en sista spelning och den var stabil. Jag vidhåller den kritik jag har haft de senaste åren att det är trist att det  är så mycket pålägg, att allt är så statiskt och rent. Jocke Berg och den duktiga kören skulle nog låta bra om så hela resten av orkestern försvann, bara någon trycker på play.

Men den här städade akten äter upp det mesta av den där mäktiga hjärtskärande känslan som länge präglade bandet. Som när Sami Sirviö och Harri Mänty försökte sätta introt till Revolt III och nästan aldrig fick till det. Eller en gitarrdriven Vi kan väl vänta tills imorgon, där Sirviös lead ylade vemodigt melodiskt. Eller som när Markus Mustonen var den som körade ”jag vill ha dig, du är min, du är bara min” till Romeo återvänder ensam.

Det mest spännande under konserten var när någon långt bak i hallen ropade efter När det blåser på månen, vilket Berg otroligt nog snappade upp och berättade sedan att han tycker att texten är skit. Sami Sirviö verkade sugen och började plocka lite på gitarren, och för ett ögonblick tänkte jag att nu händer det, de spelar lite av låten på känn… En sådan karamell hade lyft kvällen från stabil till i det närmaste oförglömlig. Men tyvärr, texten är skit och de hade förstås inte riggat något synthpump till att suga själen ur just den låten.

Stabilt alltså, lite som att lyssna på en skiva. Upplevelsen var även visuellt trevlig. Men den stora känslan och de stora karamellerna uteblev. En riktigt smal låt, något som i stort sett aldrig spelats live, någon låt i en avskalad version där instrumenten driver.

Vågar man hoppas på någon bonuskaramell till de allra sista spelningarna i Stockholm? Det vore nog dumdristigt.

img_20161008_204925 pano_20161008_211028 img_20161008_193401

Trumps strategi

Trump kom förbi på middag. Han som säger att valet är riggat. Han som ska göra Amerika fantastiskt igen . Han som flirtar genom att grab them by the pussy. I soffan satt han till kaffet och var sansad och trevlig. Jag såg genom honom, men de övriga i sällskapet tinade och tycktes börja gilla honom, så pass att jag började tvivla.

Var det bara en dröm eller är det här hans senaste strategi?

Korvens historia

För tjugo år sedan fanns det olika korvar som människor tyckte olika om. Generellt sett var det korv som korv och smaken är som baken.

För tio år sedan fick en del korv på käften för att den hade mer vatten och potatismjöl än kött. Förpackningarna började skryta om kötthalt, ju mer desto bättre korv.

Korv erik forsberg via Compfight

Nu skryter förpackningen om hur miljövänlig och icke-cancerogen korven är, t ex 45% grönsaker! Men så kallar den sig korvish.

Magiskt snitt

Häromdagen skulle jag äta glass: GB gräddglass med krossad choklad i halvliterspack. Den fick tina i några minuter innan jag delade på paketet. Förpackningen har förvisso en gullig linjal på kanten så att man ska kunna dela rättvist, men den använde jag inte, utan slängde bara ett snitt i mitten. Som vanligt blev snittet inte helt rent, utan liten av förpackningen trasades sönder. Vid första anblicken såg det ut som att ena halvan var mycket större än det andra, men det var bara det orena snittet som spökade. Jag ställde halvorna mot varanda för att välja att börja med den större, som jag brukar göra. Men när pappflisorna var undanpetade visade det sig att halvorna var precis lika stora. Snittet var så jämnt att ett vattenpass garanterat hade godkänt klossarna som grundstenar för ett hus om de nu hade varit av annat material än gräddglass. En prövning utsatte jag dem för och vilket resultat sedan. Hushållsvågen visade 137 gram för första halvan och 137 gram för den andra. Magiskt, tänkte jag, innan jag lufsade bort till soffan och slafsade i mig den ganska menlösa portionen. Ännu en höjdpunkt i mitt fantastiska liv.

Killer ClownsCreative Commons License Anders Lejczak via Compfight

Caddien – i praktiken

Jag var på väg till jobbet – lite lätt stressad som det kan bli med de flyktiga morgonminuterna. Caddien satt i baksätet, såg sedvanligt lugn ut och tomstirrade på den gröna kulissen av skog. Halvvägs hamnade vi bakom en lastbil, just innan vägen börjar slingra sig ormlikt och omkörningar blir svåra. In på den sista rakan såg jag en mötande lastbil längst där bort. Med japanskt under huven var jag inte kaxig:

– Vad tror du, jag tänkte kanske gå för det?

– Det är en 850-870 meter till kurvan och den mötande kommer i högst 92 kilometer i timmen. Med accelerationstid på 4 sekunder från 85 till 115 kilometer i timmen, har du fortfarande 7-8 sekunder på dig att ta ett beslut och gå för det och ändå klara det säkert. Gå för det! You happy?

– Yeah. Då kör vi!

Efter en tuff dag på jobbet var jag fortsatt lite lätt stressad. Dagishämtning väntade och det kan vara tufft när du är sliten och sonen övertänd. Jag tänkte acetylsalicylsyra.

– Jag funderar på Aspirin inför det här.

– Jadå, det är ett säkert spel. Kör på det. Men du oroar dig?

– Mmm.

– Lägg inte för mycket energi på det nu. Vanligtvis är Jonny och Conny inte på dagis på onsdagar – han är oavsett vad nästan alltid lugnare på onsdagar. Men jag kan gå in och ta blodsockret först, så vet du mer exakt vad du har att sikta på.

– Hörs bra det. Lägg fram plattan utifall att och vi hade en banan i väskan?

– Sure. You happy?

– Yeah.

Caddie – en framtidsbransch?

Följde Stensons väg till ett OS-silver i golf och konstaterar att det vore trevligt att ha en caddie. Någon som bär den tunga väskan, håller koll på fakta och lägger fram ett beslutsunderlag, ger goda råd och behåller lugnet inför varje beslut. Innan verkställandet frågar han lugnt: ”You happy?” Allt detta för, säg, en 10% av din inkomst. Ja, tack!

Tiger Woods and his caddie Steve WilliamsCreative Commons License Keith Allison via Compfight

Klåparen i Midsomer

När ska han lära sig, den gode Barnaby? Sätt punktmarkeringsspan  på samtliga du träffar första dagen så förhindrar du ett massmord. Lätt som en plätt!

Men egentligen ville jag säga att den nye Barnaby är för mysig och rosendoftande. Den gamla, riktiga, Barnaby var lite ärrad och luttrad. Men det verkligt stora skillnaden, och det ska väl sägas att serien alltid haft en komisk ådra, är att den gamla Barnaby grinade illa när han flinade, medan den nya bara flinar töntigt med högt uppdragna mungipor. Det är ungefär som att gå från Clint Eastwoods ensamma ranger till Mel Gibsons Maverick. Faktiskt.

72f02c8179a7c80ab35e1babae088547

A Bentley Production for ITV1 MIDSOMER MURDERS coming soon to ITV1 Picture Shows: FIONA DOLMAN as Sarah Barnaby, Sykes and NEIL DUDGEON as DCI John Barnaby Picture Caption: New DCI John Barnaby arrives in Midsomer and is bemused by the quaint villages and their quirky residents. But when a local DJ is crushed to death at a traditional girls’ boarding school, he soon discovers that murder and deception are never far away. As the death toll rises, could Barnaby’s first case also be his last? For more information, please contact Emily Page on 020 715 73034 / emily.page@itv.com Source: Digital COPYRIGHT: BENTLEY PRODUCTIONS
Foto: ITV / Okänd

Men den gamla var lika usel på att förhindra massmord.